Det är lätt att glömma hur skör vår demokrati är och ta för givet alla rättigheter, friheter och möjligheter vi har idag. Vår demokrati kan betraktas som en blomma som genom tiden sakta fått växa sig stark genom att människor vattnat dess rötter. Ett sätt att vattna blomman var då FN:s generalförsamling införde en internationell konvention om avskaffandet av rasdiskriminering, vilket vi firar idag. Det är däremot ingen slump att dagen firas just den 21 mars. Den 21 mars år 1960 sköts 96 demonstranter ihjäl av polisen i samband med en demonstration i Sharpville, Sydafrika.[1] Vi uppmärksammar således denna dag till stor del för att hedra offren i Sharpville-massakern men också för att belysa den rasdiskriminering som pågår idag. För faktum är att rasismen än idag skadar, kränker, dödar och missgynnar många människor runt om i världen.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har till uppgift att bevaka hur Sverige upprätthåller de mänskliga rättigheterna. Den 27 januari i år förhördes Sverige av FN i Genève och kritiserades då för att inte skydda människors mänskliga rättigheter, särskilt gällande rasism, diskriminering och hatbrott.[2] Inför förhöret skickades en rapport skriven av Civil Right Defenders till FN för att klargöra vilka områden Sverige brister i gällande mänskliga rättigheter.[3] I denna rapport, som ligger till grund för FN:s kritik, framkommer det att antalet hatbrott är högt i Sverige, där rasism är ett av de största motiven bakom brotten. Hälften av alla fall gällande hatbrott läggs däremot ner och få leder till åtal. Det är dessutom många av de utsatta som inte har förtroende för polisen och därför väljer att inte anmäla, vilket gör att mörkertalet är stort.[4] Att förtroendet för polisen är lågt är dock fullt förståeligt. Av samma rapport framkommer det nämligen att etnisk profilering är en vanlig erfarenhet hos minoritetsgrupper. Etnisk profilering innebär att polisen i sitt arbete stoppar eller kontrollerar människor på grund av deras etnicitet. Civil Right Defenders pekar på problemet med etnisk profilering genom att lyfta fallet från 2017, då det uppdagades att svensk polis upprättat ett register på personer med romsk härkomst.[5] Förutom det uppenbara felet att upprätta ett register baserat på människors etnicitet anser Civil Right Defenders att polisens hanterande av fallet var bristfälligt. Eftersom polisen inte kunde förklara varför registret upprättats och ingen specifik person kunde pekas ut som ansvarig har inga åtgärder vidtagits för att identifiera roten till problemet, vilket ökar risken för att misstaget ska ske igen.

Den svenska polisen kritiserades också av Civil Right Defenders för att de inte gör tillräckligt för att motverka och stoppa högerextrema aktiviteter, som spridit sig som en löpeld på både internet och offentliga platser de senaste åren. Vid demonstrationer är det till exempel vanligt att polisen fokuserar mer på att upprätthålla ordning än att avblåsa olagliga, rasistiska uttalanden.[6] Uttalanden som enligt lag är att betrakta som hets mot folkgrupp och som polisen därmed bör arbeta emot. Dessa områden inom polismyndigheten är bara en del av de brister som Sverige behöver arbeta med, enligt FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det är tydligt att de myndigheter som representerar Sverige och som ska verka för att skydda medborgare, exempelvis polismyndigheten, behöver mer kunskap om de normer som undergräver deras praktik och i sin tur hela demokratin.

Hur kan dessa rasistiska strukturer få vara en del av det svenska samhället idag? Utifrån en vetenskaplig syn är det idag självklart att begreppet ras helt saknar mening när vi undersöker varför människor skiljer sig åt. Skillnaden kan nämligen inte förklaras utifrån ett genetiskt resonemang. Rent rasmässigt är hela mänskligheten att betrakta som en och samma ras.[7] Är det då rimligt att vi ska leva i ett samhälle som fortfarande präglas av rasistiska strukturer grundade i rasbiologin? För människor som inte påverkas direkt av dessa strukturer kan denna fråga kännas långt bort. Det behöver därför riktas ljus mot det faktum att antirasism är en faktisk förutsättning för ett jämlikt samhälle. Rasism är därmed inte en ensam kamp för enbart rasifierade[8] människor att bekämpa. Det är en kamp för humanism, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Rasismen måste därför vara en viktig fråga för alla som vill ha ett medmänskligt och demokratiskt samhälle. Att sluta värdera och framförallt kategorisera varandra utifrån etnicitet eller andra aspekter som funktionalitet, ålder eller kön blir därmed en strid att utkämpa för oss alla. Även om vi kommit långt från tiden då massakern i Sharpville inträffade krävs det att vi arbetar vidare och fortsätter att vattna vår sköra blomma, vår demokrati, för att den ska fortsätta växa sig stark och slå ut i full blom.

Är du intresserad av forskning om rasdiskriminering? Läs gärna artikeln ”Afrosvenskar får lägre lön” som beskriver hur afrosvenskar diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden: https://akademikern.se/reportage/afrosvenskar-far-lagre-lon

Frida Ottosson
Örebro Rättighetscenter

 

 Referenslista

[1] Sveriges Television, ”Den 21 mars en speciell dag”, Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/den-21-mars-en-speciell-dag, 2012 (hämtad 2020-01-30).

[2] Civil Right Defenders, ”Just nu granskas Sverige av FN – vad innebär det?”, Tillgänglig: https://crd.org/sv/2020/01/27/just-nu-granskas-sverige-av-fn-vad-innebar-det/, 2020 (hämtad 2020-01-30).

[3] Civil Right Defenders, ”Sverige brister i arbetet för mänskliga rättigheter”, Tillgänglig: https://crd.org/sv/2020/01/27/sverige-brister-i-arbetet-med-manskliga-rattigheter/, 2020 (hämtad 2020-01-30).

[4] Civil Right Defenders, ” Joint submission to the UN Universal Periodic Review of SWEDEN”, Tillgänglig: https://crd.org/wp-content/uploads/2019/08/Civil-Rights-Defenders-Joint-UPR-Submission-Sweden-2020.pdf, 2020 (hämtad 2020-01-30).

[5] Civil Right Defenders, ” Joint submission to the UN Universal Periodic Review of SWEDEN”, Tillgänglig: https://crd.org/wp-content/uploads/2019/08/Civil-Rights-Defenders-Joint-UPR-Submission-Sweden-2020.pdf, 2020 (hämtad 2020-01-30).

[6] Civil Right Defenders, ” Joint submission to the UN Universal Periodic Review of SWEDEN”, Tillgänglig: https://crd.org/wp-content/uploads/2019/08/Civil-Rights-Defenders-Joint-UPR-Submission-Sweden-2020.pdf, 2020 (hämtad 2020-01-30).

[7] SO-rummet, ”Rasism och främlingsfientlighet”, Tillgänglig: https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/individers-och-gruppers-identitet-och-relationer/rasism-och-framlingsfientlighet, 2019 (hämtad 2020-01-30).

[8] Rasifiering är ett begrepp som belyser att uppfattningen om att människor tillhör olika raser snarare är en social konstruktion än ett biologiskt faktum. En rasifierad person är en person som tillskrivs en rastillhörighet av omgivningen enbart utifrån upplevda fysiska skillnader. Detta sätt att kategorisera andra kan sedan leda till strukturell diskriminering.

Nationalencyklopedin, ”Rasifiering”, Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rasifiering, 2020 (hämtad: 2020-02-03).