Idag uppmärksammar vi samernas nationaldag. Det var nämligen just denna dag år 1917, i Trondheim, som det allra första samiska landsmötet hölls. En kvinna vid namn Elsa Laula kallade samman till mötet, då hon ansåg att samernas rättigheter till sitt eget land inskränkts kraftigt på senare tid. Svenska staten beslagtog mer och mer av traditionellt samiska marker för att upprätta jordbruk, gruvnäring och vattenkraft. Elsa Laula propagerade för samernas äganderätt av markerna. Idag finns Sametinget, och minoritetsbefolkningen har erhållit en viss grad av självbestämmande. Faktum är dock att det än idag pågår rättstvister gällande marken som används för renbete, så visst finns det fortfarande problematik gällande erkännandet av minoriteters rättigheter. Mer om samisk historia och de viktigaste årtalen går att finna här.

Samiska flaggan

Nationaldagen bör också användas för att reflektera kring diskrimineringsperspektivet. Trots att samer är ett urfolk och därmed uppbär särskilda, skyddande rättigheter utöver diskrimineringslagen, möter minoritetsbefolkningen ofta nedvärderande attityder och behandling, både på ett individplan och som grupp. Fördomar florerar fortfarande i samhället, men få fall av diskriminering av samer anmäls. Detta beror delvis på att samernas toleransnivå mot kränkningar är hög, dessutom skulle en omfattande informationsspridning behövas för att upplysa om vad som faktiskt är diskriminering. Ett annat steg i rätt riktning skulle vara att Sverige ratificerade FN:s konvention 169 om urfolks rättigheter, inte minst för att markera vikten av att värna om minoriteters rättigheter. Detta skulle bland annat stärka samernas rätt till sin traditionella mark. Som det ser ut idag får samiska intressen ofta stå tillbaka när det handlar om att exempelvis expandera gruvdriften. De anmälningar som inkommer till DO bygger på grunden etnisk diskriminering och kan beröra alltifrån samers rätt till modersmålsundervisning i skolan, till trakasserier i arbetslivet.

Gladare nyheter är dock att samisk kultur verkar ha fått ett uppsving i landet på senare år, att döma av exempelvis SVT-produktionen ”Sapmi Sessions” som kommit igång med en ny säsong. Konceptet går ut på att kända skandinaviska och samiska artister möts för att skapa musik tillsammans i fjällbyn Vassijavri. Samisk matlagning är också på tapeten eftersom Jokkmokk utsetts till Årets Matlandethuvudstad 2014, ett pris som Regeringskansliet delar ut sedan 2011. Tonvikten i samisk matlagning ligger på viltkött, bär, fisk och de örter som kan hittas ute i naturen, som förädlas på traditionellt vis. En kokbok kommer att ges ut av organisationen Slow Food Sápmi under mars 2014. Nu samlas det in recept för fullt för att alla ska kunna ta del av en annars ganska okänd matkultur. Om du vill hänga med på senaste nytt om kokboksprojektet, kan du klicka här!