Idag, den 27 september är det Dövas dag, där vi vill uppmärksamma och öka kunskapen om varje människas rätt att delta i samhället. Varje människa har rätt att kunna delta. Ett avgörande hjälpmedel för att främja dövas rättigheter och möjlighet att delta i samhället är teckenspråk och dess tillgänglighet, enligt regeringens handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11)1.

Den hörande normen i samhället är stor. Majoriteten av all information och kommunikation i samhället är ljudbaserad, trafikupplysningar, larm, och säkerhet är sällan anpassad för döva och den sortens information kommer inte nå fram till alla menar Sveriges dövas ungdomsförbund 20222. I ett samhälle som är uppbyggt efter hörande personer, kränks dövas rättigheter varje dag och tillgången till lika rättigheter ser också olika ut beroende på vilken region du bor i. Audism3 finns även på alla nivåer i samhället, bland annat strukturell audism där diskrimineringen grundas i just samhällets struktur4.

Rätten att kunna delta och tillgängligheten till tolkstöd regleras idag på olika sätt. Några av konventionerna och lagarna som reglerar detta är FNs konvention om mänskliga rättigheter, FNs konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, språklagen, förvaltningslagen och diskrimineringslagen5. För att förebygga otillgängligheten för döva krävs det att alla aktörer i samhället arbetar målmedvetet med aktiva åtgärder mot diskriminering. För att minska diskriminering behöver problematiken identifieras och gemensamt åtgärdas genom en kontinuerlig process där åtgärderna både följs upp och utvecklas. Aktiva åtgärder är en ständigt rörlig process för att skydda all form av diskriminering och det arbetet är i ständig rörelse.

Regionerna i Sverige ansvarar att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning till döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Regeringen genomförde år 2020-2022 en utredning där målet var en fördjupad kunskap om tolktjänsten i regionerna6. Undersökningen visade att intervjuade personer upplever att bokningsprocessen för tolktjänst är krånglig och kontakt med olika aktörer för olika typer av situationer krävs. Det förekommer även stora skillnader mellan olika regioners definition av vad vardagstolkning innefattar vilket leder till skillnader i tillgänglighet beroende på vart i landet du bor. Intervjupersonerna upplevde att beskedet om tolk finns tillgänglig inkommer väldigt sent inpå det bokade tillfället, vilket gör att många väljer att inte delta på aktiviteten för att inte känna oro och osäkerhet inför om tolk kommer finnas eller ej7. Olika tillfällen där tolk behövs kräver också olika språknivå eller ämneskunskap, exempelvis vid läkarbesök där missförstånd i kommunikationen kan ge allvarliga konsekvenser eller att vidareutbildning och karriärsutveckling hindras av bristande tillgänglighet.

Påföljderna som skapas av samhällets nuvarande struktur och den bristande tillgängligheten för döva leder ofta till ett mer avskärmat liv, med färre aktiviteter, mindre socialt utbyte med andra människor, sämre utbildningsmöjligheter, sämre karriärmöjligheter och mindre delaktighet i samhället. Tolkstöd gäller enbart vardagstolkning, många situationer som inte är berättigad stöd blir otillgängliga för individen. Inom arbetslivet stöds inte situationer som fika, möten eller sociala tillställningar, situationer som är viktiga för både den sociala kontakten och för samarbete med kollegor8. Inom vården finns det en stor oro över att det ska ske missförstånd i kommunikationen, både i mer vardagliga möten men framför allt i akuta situationer då tolkstöd inte finns tillgängligt snabbt nog. I mer känsliga möten som exempelvis psykologbesök är det viktigt att individen känner sig trygg med tolken för att besöket ska vara gynnsamt9. Inom utbildning stöds enbart föreläsningar och seminarium med tolkstöd och om det krävs tolkstöd till pauser eller grupparbeten måste en separat tolk bokas10.

Teckenspråk räknas nuvarande inte som ett minoritetsspråk trots att det uppfyller flera viktiga kriterier11. Teckenspråk är många medborgares förstaspråk och är avgörande för kommunikationen med familj, arbetskamrater, vänner och för att ha möjlighet att delta i samhället. För att säkerställa dövas lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga diskriminering krävs en förändring. Det är dags att allas rättighet att delta prioriteras.

Elin Olsson
Örebro Rättighetscenter

Fotnot:

1. SOU 2022/11 Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet: Betänkande av 2020 års tolktjänstutredning. s.65

2. Sveriges dövas ungdomsförbund, tillgänglighet, 2022 http://sduf.se/teckensprak/tillganglighet/ (hämtad 220927)

3. Audism är ett begrepp som förklarar diskriminering av döva och hörselskadade, föreställningen av att hörande är överlägsna i samhället.

4. Dalarnas dövas förening, Audism: Vad är audism?, 2022 https://xn--dvtorget-n4a.se/audism/ (hämtad 220927)

5. SOU 2022/11 s.67

6. SOU 2022/11

7. SOU 2022/11 s.120

8. SOU 2022/11 s.121

9. SOU 2022/11 s.122

10. SOU 2022/11 s.123

11. Institut för språk och folkminnen, Är svenskt teckenspråk ett nationellt minoritetsspråk? 2021 https://www.isof.se/stod-och-sprakrad/vanliga-fragor-och-svar/fragor-och-svar/ar-svenskt-teckensprak-ett-nationellt-minoritetssprak (hämtad 220927)