Utgångspunkten är att alla människor har (minst) en etnisk tillhörighet och (minst) ett nationellt eller etniskt ursprung.

Vad innebär egentligen etnisk diskriminering?

I grunden innebär själva begreppet att det är någon som behandlas sämre på grund av sin etniska tillhörighet än vad någon annan skulle ha gjort i en jämförbar situation. Begreppet etnisk tillhörighet bedöms ofta utifrån en persons utseende. Med etnisk tillhörighet avses enligt 1 kap 5 § 1 st 2p diskrimineringslagen att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Lagens definition innefattar även en förmodad etnisk tillhörighet, vilket innebär att situationer där den som har diskriminerats inte har den etnicitet som är skälet till att hen har diskriminerats. Det räcker att den etniska tillhörigheten är en av flera orsaker till den missgynnande behandlingen för att diskriminering skall föreligga.

Termen ”ras” finns inte längre med i den svenska lagtexten. 1997 beslutade Riksdagen att riksdag och regering ska arbeta för att motverka att begreppet ”ras” används i svensk lagstiftning och officiella texter eftersom att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor utifrån olika ”raser”.