Religion eller annan trosuppfattning

Rätten att ha en religion eller annan trosuppfattning är en mänsklig rättighet och skyddas både på ett internationellt och ett nationellt plan. Enligt artikel 9 i Europakonventionen har varje enskild individ rätt till sin religion eller trosuppfattning.
I 2 kap 1 § Regeringsformen stadgas att varje medborgare har rätt att utöva sin religion. Av förarbetena till lagen framgår att någon formell anslutning till en religion inte är nödvändig, utan det handlar om en personlig övertygelse.

Diskrimineringsgrunden ”religion eller annan trosuppfattning” tillkom för första gången i svensk lagstiftning 2003 för att diskrimineringsbegreppet skulle anpassas till EU-rätten och arbetslivsdirektivet.

Vad innebär egentligen begreppet religion eller annan trosuppfattning?

Det finns ingen definition av detta begrepp i lagtexten eftersom lagstiftaren har överlämnat till den enskilde att bestämma detta. Däremot finns det vägledning i förarbetena till lagen om hur detta skall bedömas. En anledning till att religion inte definieras uttryckligen i lagstiftningen är att en definition skulle innebära tolknings- och tillämpningsproblem. Enligt lagens förarbeten bör man utgå från att beteende eller klädsel kan ha samband med kultur eller religion. Diskrimineringsgrunden omfattar således olika religioner och trosuppfattningar. Det bör poängteras att ateism omfattas av förbudet.

Gällande begreppet trosuppfattning omfattas endast sådana uppfattningar som sin grund i eller i samband med en religiös åskådning bör omfattas av diskrimineringsförbudet. Detta innebär således att inte etiska, filosofiska eller politiska åskådningar omfattas av begreppet.