Det förtryck romer har utsatts för historiskt är svårt att ta in. Förföljelser, omfattande utrotning under Förintelsen, rasbiologiska undersökningar, tvångssteriliseringar och helt omotiverade register över romer i Sverige. Många av dessa grova och fruktansvärda brott mot romernas mänskliga rättigheter ligger inte särskilt långt tillbaka i tiden, men trots det kan det vara lätt att tänka att vi åtminstone inte är där idag. Problem kvarstår dock i stor utsträckning, problem som fortfarande får stora och negativa konsekvenser för de människor som drabbas. Inte minst med tanke på att nyssnämnda romregister upptäcktes i Sverige så sent som 2013.
Ett stort problem med antiziganism (rasism mot romer) är det faktum att den förnekas, osynliggörs och legitimeras på olika sätt. Framförallt genom att kränkningar mot romer inte i tillräcklig utsträckning ifrågasätts. Hälften av de romer som tillfrågats i en undersökning från 2003 hade upplevt trakasserier till följd av sin etnicitet och nästan en tredjedel hade nekats att köpa eller hyra bostad på grund av sin etniska bakgrund. I en annan undersökning svarade så många som 90 procent av de tillfrågade romerna att de upplevde Sverige som ett till viss del eller i hög grad rasistiskt land.
Anmälningar till diskrimineringsombudsmannen (DO) visar att romer än idag drabbas av rasism och diskriminering. En romsk kvinna som ville hyra bil fick höra att det inte fanns några lediga bilar medan en person med svensk etnisk tillhörighet som kom dit direkt efteråt fick hyra en bil utan problem. I ett annat fall blev en romsk kvinna av med sitt hyreskontrakt för att grannarna inte ville att det skulle bo en romer där. Att människor får sämre möjligheter i samhället endast till följd av sin etnicitet är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, något som inte över huvud taget kan accepteras.
Diskriminering sker när romer söker bostad och arbete men nekas till följd av sin etniska tillhörighet. Diskriminering sker även när romer inte släpps in på restauranger eller i affärer för att de är just romer. Något positivt är att de som diskriminerat fällts i flera domar och att diskrimineringslagen därmed gör nytta för att motverka förtrycket mot romer. Förändringen i synen på och behandlingen av romerna skulle dock behöva förändras i mycket snabbare takt.
Hur ska då antiziganism och hat mot romer kunna bekämpas? Det är en svår fråga. Med tanke på hur länge problemen funnits historiskt sett lär det inte heller handla om några snabba eller enkla åtgärder. Att sprida kunskap är ett sätt. Att visa på nolltolerans mot diskriminering av romer och kränkningar av romers grundläggande rättigheter är ett annat. Oavsett vilket är det viktigt att ta ställning och att ifrågasätta den diskriminering av romer som finns runt omkring oss. Den ska inte få finnas. Situationen som den sett ut för romer – och som den ser ut än idag – är ohållbar. Det tycker jag att vi slår fast idag, 8 april, på Romernas nationaldag.
