Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Så inleds artikel 1 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den 10 december år 1948 antogs deklarationen och sedan dess infaller den internationella dagen för de mänskliga rättigheterna på detta datum.
De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och fastställer förhållandena mellan statsmakten och individen. De mänskliga rättigheterna är universella, dvs anses gälla över hela världen. Deklarationen som sådan består av 30 artiklar som bland annat fastställer:
- Rätten att inte bli diskriminerad
- Rätten till liv
- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
- Yttrandefrihet
- Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck
- Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
- Barnets rättigheter
- Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
- Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
- Rätten till hälsa
- Rätten till arbete
- Rätten till utbildning
- Tanke- och religionsfrihet
- Förenings- och församlingsfrihet
- Privat- och familjelivet
- Urfolkens rättigheter
- Rättigheter för nationella minoriteter
- Förbud mot slaveri och slavhandel
- Förbud mot tortyr
- Flyktingars rättigheter
- Migranters rättigheter
Här kan du läsa hela deklarationen och på Regeringens hemsida för mänskliga rättigheter ges en längre förklaring av rättigheterna.
I Sverige arbetar regering och riksdag på olika sätt för att de mänskliga rättigheterna ska efterlevas. Bland annat sker detta genom att de i lagstiftningsprocessen ska se över så att lagar inte kränker de mänskliga rättigheterna.
Om du som individ anser att dina mänskliga rättigheter har kränkts har du rätt att få din sak prövad. Om kränkningen har skett i samband med ett beslut från en myndighet, har du rätt att begära beslutet omprövat. Om du anser att en myndighet missköter sig kan du anmäla händelsen till Justitieombudsmannen eller Justitiekansler. Om du anser dig diskriminerad kan du vända dig antingen till en antidiskrimineringsbyrå eller till Diskrimineringsombudsmannen. Om du försökt få rättelse till stånd i Sverige, kan du överklaga beslut från myndigheter och domstolar genom att anmäla klagomål till Europadomstolen i Strasbourg. I dessa fall måste kränkningen ha drabbat dig personligen, och domstolen tar enbart upp ärenden där klagomålet är riktat till en stat och gäller en fråga som staten är ansvarig för. Det finns även en del FN-konventionskommittéer som tar emot klagomål från enskilda. Du kan läsa mer om var du kan klaga och hur du gör här.
Örebro Rättighetscenter anordnar i samarbete med Örebro Läns Museum, RFSL Örebro samt ABF Örebro, kontinuerligt föreläsningar på temat mänskliga rättigheter. Föreläsningarna ingår i serien Mänskliga rättigheter @ ÖLM. Om du vill få information om föreläsningarna kan du följa oss på Facebook eller prenumerera på vårt nyhetsbrev (finns här till höger på sidan).
