Juridiskt ansvarig på Örebro Rättighetscenter svarar på frågor om diskriminering.
Maila oss på info@rattighetscenter.se, skriv ”Vanliga frågor” som ämne på mailet.
OBS. Frågor som ställs som en del av ”Vanliga frågor” kan komma att publiceras på denna sida samt i våra sociala medier. Vi skriver inte ut namn i samband med publicering. Endast ett urval av inkomna frågor publiceras.
”Vanliga frågor” är till för allmänna frågor av allmänt intresse. Har du frågor om något som hänt dig som du önskar hjälp att lösa erbjuder vi kostnadsfri juridisk rådgivning, läs mer om den juridiska rådgivningen här.
Örebro Rättighetscenter
Ett ärende kommer vanligen in via mail, telefon eller besök. Om ett ärende inkommer via telefon eller mail försöker vi att boka in ett möte med personen, för att vara mer tillgängliga och för att på ett tydligt sätt kunna strukturera informationen tillsammans med personen. Vi har tystnadsplikt och omfattas inte av offentlighetsprincipen, d.v.s. att handlingarna hos byrån har ingen annan tillgång till.
När Rättighetscenter får en anmälan om diskriminering som omfattas av diskrimineringslagens skydd, gör vi en utredning, oftast genom brevväxling. En anmälan leder till att Rättighetscenter kontaktar motparten, d.v.s. den som blivit anmäld och ber den bemöta påståendena i anmälan samt ge sin egen version av händelsen. Om det behövs hålls ett möte med anmälaren och/eller motparten för att räta ut de sista frågetecknen. Först därefter tar Rättighetscenter ställning i ärendet.
En anmälan kan leda till olika typer av lösningar. Det kan exempelvis handla om en ursäkt från motpartens sida, diskrimineringsersättning (betalning), utbildning från Rättighetscenter i diskrimineringsfrågor eller att förbättra situation på arbetsplatsen/utbildningen etc. I princip är det bara när vi försökt nå en lösning men inte lyckats med det, som vi anmäler ärendet till andra instanser som exempelvis Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen eller lyfter frågan i media. Vi hjälper till att lösa situationen utifrån anmälarens önskemål på lösning.
Att tänka på inför första mötet:
- Om ditt ärendet verkar komplicerat eller omfattar många händelser, uppskattas om du har möjlighet att skriva ner en tidslinje med händelserna och ta med till mötet. En tidslinje är en fördel för att göra mötet mer effektivt och för att tydliggöra vilka delar vi kan hjälpa till med och vilka delar som inte omfattas av vårt uppdrag.
- Inför mötet behövs grundläggande information om vad som har hänt och ungefär när det hänt.
- Ta med allt relevant material till mötet, särskilt sådant som kan användas som bevisning i ärendet. Exempelvis ljud- eller videoinspelning, skriftlig dokumentation exempelvis mail eller andra papper som stärker upp din berättelse, vittnen som kan bekräfta din upplevelse, om flera personer har drabbats av samma sak osv.
- Byrån har inte möjlighet att erbjuda tolkstöd.
Diskrimineringslagen
Ett vanligt missförstånd är att diskrimineringslagen inte skyddar alla i samhället. Men det stämmer inte. Vi har alla ett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, ålder, eller funktionsnedsättning eller religion eller annan trosuppfattning.
Diskriminering är om du blir sämre behandlad än någon annan i samma situation och att det finns ett samband med någon av ovannämnda diskrimineringsgrunderna samt ska ha skett inom ett skyddat samhällsområde. Diskrimineringslagen gäller inte mellan individer, utan ska skydda individer vid kontakt med myndigheter, arbetsgivare, skola, vård etc.
Arbetsliv
Att utsätta någon för sexuella trakasserier är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Diskrimineringslagens definition av sexuella trakasserier är ”Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Det kan handla om tafsande, ovälkomna sexuella anspelningar eller komplimanger. Det kan också vara ett sexualiserat språkbruk, blickar, gester, jargong, sms och bilder.
Det är alltid den utsatta som avgör om ett beteende är kränkande. Att säga ”Det var ju bara ett skämt” är alltså inget giltigt försvar eftersom avsikten inte spelar någon roll i sammanhanget. Utifrån ett juridiskt perspektiv är det viktigt att den som utsätts klargör för den som trakasserar att beteendet är oönskat. Ibland kan handlingar vara så uppenbart kränkande att det räknas som sexuella trakasserier utan att en behöver säga ifrån. Till exempel att någon kallar någon för hora eller andra kränkande uttryck, drar i behåbandet eller tittar i urringningen.
Blir du utsatt för sexuella trakasserier är det viktigt att du anmäler det till din arbetsgivare. När en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare har blivit utsatt för sexuella trakasserier är arbetsgivaren skyldig att snarast utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och vidta åtgärder för att sätta stopp för och förbygga sexuella trakasserier i framtiden. Arbetsgivarens utredningsskyldighet omfattar all verksamhet som har ett samband med arbetet, t.ex. tjänsteresor, personalfest och personalkonferens men också kännedom om händelser på fritiden som kan innebära att det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte utreder eller vidtar åtgärder för att förhindra detta kan arbetsgivaren bli skyldig att betala ut en diskrimineringsersättning till den som blivit utsatt.
Vad kan du göra:
- Gör klart att beteendet är oönskat. Du kan göra det på olika sätt, t.ex. muntligt eller genom mejl och SMS.
- Dokumentera vad som händer, skriv detaljerade dagboksanteckningar. Spara sms, bilder, lappar eller mejl som känns kränkande. Berätta vad som hänt exempelvis för arbetsgivare, arbetskollegor, läkare, din partner eller arbetsmiljöombud/skyddsombud på arbetsplatsen.
- Om beteendet inte upphör eller situationen blir värre, anmäl det som hänt. I första hand ska du vända dig till din arbetsgivare. Om det är arbetsgivaren som utsätter dig ska du vända dig till företrädare för arbetsgivaren/någon med arbetsledande befattning. Om arbetsgivaren inte gör något för att lösa situationen kan du som medlem i ett fackförbund anmäla till facket. Om du inte är medlem i facket kan du kontakta Örebro Rättighetscenter eller Diskrimineringsombudsmannen. Du kan också anmäla personen som trakasserar dig till polisen eftersom vissa handlingar är brottsliga.
Skola
Du kan vara utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Det kan handla om att någon skickar elaka SMS, bilder eller skriver elaka kommentarer på nätet om ditt utseende eller beteende, att du blir retad för något eller utfryst eller på annat sätt sämre behandlad än någon annan elev för att du till exempel har ett visst kön, en viss hudfärg eller funktionsnedsättning.
Det gäller också hot, och våld, som slag, sparkar och knuffar men även sådant som att vissla, stirra eller göra kränkande gester.
Skolan måste göra allt den kan för att hjälpa dig. Det spelar ingen roll om det bara hänt en gång.
Om du blir illa behandlad ska du prata med någon vuxen på skolan. Om det känns svårt kan du prata med dina föräldrar så att de pratar med skolan.
Om skolan inte hjälper dig kan du kontakta Örebro Rättighetscenter som kan få skolan att agera, så att kränkningar eller trakasserier upphör.
Det är skolans ansvar att du ska känna dig trygg och inte bli illa behandlad.
Kom ihåg att det är alltid den utsatta som avgör vad som är kränkande!
Är det diskriminering?
Diskrimineringslagen reglerar inte situationen mellan privatpersoner när det till exempel handlar om hur hyresgäster behandlar varandra. Hyresvärden har inte samma direkta ansvar för diskriminering om en hyresgäst blir utsatt för kränkningar av andra hyresgäster. Hyresvärden har dock ett ansvar att agera emot störningar i boendet enligt 12 kap. 25 § stycke 1-2 jordabalken.
Om en person utsätts för exempelvis rasism i anslutning till sitt hem ska det anses vara en allvarlig störning. Om en hyresvärd får kännedom om att en hyresgäst kränker en annan p.g.a. dennes etniska tillhörighet bör den alltså snarast agera mot den som har utfört kränkningar på samma sätt som den agerar när andra allvarliga störningar anmäls.
Det är angeläget att hyresvärden gör något åt kränkningar då det är extra svårt att bli utsatt för detta i anslutning till sitt eget hem.
Vad kan du göra:
- Dokumentera vad som händer, skriv detaljerat för att hyresvärden ska kunna bilda sig en uppfattning. Notera datum, klockslag, platsen och vad som sas. Även övrig bevisning i form av ljudupptagningar, lappar, sms, mejl, bilder etc. som känns kränkande kan vara av stor betydelse ur bevishänseende.
- Uppmana bostadsbolaget om dennes skyldighet att sända en tillsägelse till din granne med hänvisning till ovannämnda lagrum.
- Anmäla till Hyresgästföreningen om du är medlem i
Om problematiken kvarstår kan du göra en ansökan till Hyresnämnden.
- Polisanmäla om du har blivit utsatt för brott till exempel ofredad, utsatt för olaga hot eller misshandel.
Du är alltid välkommen att kontakta Örebro Rättighetscenter!