Våra tidigare insatser

Att vara en ungdomsarena för alla

– Om arbete för ungas rättigheter och möjligheter

En verksamhet som Rättighetscenter har samarbetat med under flera års tid är Tegelbruket i Örebro. Tegelbruket är en ungdomsarena som är en viktig mötesplats för unga i Örebro.

“Frågor om diskriminering är ständigt närvarande i alla verksamheter, och för att vara en arena för alla behöver man tänka till lite extra,” säger Malin, utbildningsansvarig på Rättighetscenter.

Tegelbruket har visionen att skapa en plats i där människor kan mötas, känna sig inkluderade för den de är samt ges möjlighet att växa och utvecklas till sin fulla potential. För att förverkliga visionen behövs ett aktivt arbete för ungas lika rättigheter och möjligheter, och där har Rättighetscenter bidragit med sin kompetens inom antidiskriminerings-arbete.

“Vi på Tegelbruket är på riktigt, det räcker inte med fina ord. Vi är en plats där olikheter och mångfald blir en styrka och där arbetssätt och bemötande präglas av öppenhet och inkludering,” – Unnur, biträdande verksamhetschef på Tegelbruket.

Redan 2017 genomfördes en workshop där vi reflekterade över normers betydelse och granskade normer i verksamheten. Under pandemin följdes arbetet upp med en mer omfattande insats där vi under två träffar fördjupade oss i det förebyggande arbetet mot diskriminering. Mellan träffarna arbetade ungdomscoacherna i grupper med tre teman; inflytande, personal och aktiviteter. Dessa teman undersöktes, analyserades och var till grund för gruppernas förslag på åtgärder och insatser.

”Kunskap och kompetens kring diskriminering och normer är grundläggande i vårt arbete. För att det ska genomsyra arbetssättet krävs att all personal kompetensutvecklas kontinuerligt inom området. För oss på Tegelbruket var det givet att göra den resan tillsammans med ÖRC som snabbt lärde känna vår verksamhet och skapa de utbildningar och stöd som just passar just oss.” – Unnur, biträdande verksamhetschef på Tegelbruket.

Under 2024 fördjupas arbetet med en långsiktig plan som sträcker sig över året och framåt. Under våren genomfördes en workshop med fokus på personlig utveckling, den egna rollen och ungdomscoachernas egna erfarenheter och positioners betydelse för sin roll i möte med unga. I höst hamnar fokus istället på verksamhetens processer, rutiner och på att hålla arbetet aktuellt och löpande framåt. Dessutom producerar Rättighetscenter ett underlag för att säkerställa Tegelbrukets kompetensförsörjning – så att alla nya ungdomscoacher introduceras i normer, diskriminering och vad Tegelbrukets arbete innebär:

“Detta arbete är så viktigt för att vi ska ha ett professionellt och likvärdigt bemötande mot alla våra ungdomar. Örebro rättighetscenters stöd ger oss möjligheten att utvecklas och bli ännu bättre.” – Rada, ungdomscoach på Tegelbruket.

Inte minst har Tegelbruket och Rättighetscenter ett parallellt samarbete riktat till ungdomar, genom bland annat den årliga Flicka-kampanjen och återkommande workshops om normer och diskriminering. Att öka ungas kunskap om sina rättigheter och vad de kan köra om deras rättigheter kränks är ett mål som Tegelbruket och Rättighetscenter delar. Våra olika verksamhetsområden och kompetenser kompletterar varandra och gör oss starkare tillsammans.

“Både genom flicka-kampanjen och samarbetet med Örebro rättighetscenter har jag fått mer kunskap och känner mig tryggare i mina rättigheter och vet att det finns hjälp att få.” – Carolina, ungdom på Tegelbruket.

En process med fokus på trygghet 

Under våren 2023 har Adolfsbergs församling inom Svenska kyrkan haft fokus på diskriminering och trygghet i sitt interna arbete, dvs arbetsmiljön för personalen. Angelina Backman, chef, kontaktade oss och önskade processledning av reflekterande samtal om hinder för en jämlik arbetsplats. Tillsammans med vår utbildningsansvarig landade de i en process med en rad olika aktiviteter. 

“Vi är i ett pågående mångfaldsarbete och den här insatsen passade in väldigt väl i det. Jag hade en önskan om att starta upp samtal om olika behov och perspektiv, vilket metoden Tryggare rum verkligen har hjälpt oss med. Det är en metod vi kommer att ha användning för i fler delar av verksamheten”, säger Angelina. 

Processen inleddes med eget arbete med repetition om vad diskriminering är, med hjälp av material och filmer. Därefter genomfördes två workshops där vi tillsammans definierade var trygghet på jobbet är, genomförde metoden Tryggare rum samt undersökte hinder och möjligheter för trygghet i arbetet. Mellan de två tillfällena arbetare gruppen med att samtala om och undersöka hinder och möjligheter. Undersökningen tematiserades och vid det anda tillfället fördjupades detta genom att sätta mål och förslag på åtgärder inom dessa teman. 

“Tänk vad det är viktigt & bra att lära känna sig själv & andra. Det har vi jobbat med. Tack!”, skriver en av deltagarna i personalen. Några aha-upplevelser som uppstod var “Olikheter – vi är olika och har olika behov”, “En kollega satte ord på vad jag känner men som jag själv inte tänkt på” och “Vi tänkte lika fast vi hade olika ord på det”.  

“Att vi har fått öva på att uttrycka behov har varit väldigt uppskattat och värdefullt för oss. Det är viktigt att ha med sig perspektivet om att alla har behov och de behöver uttryckas för att vi ska kunna samarbeta och hitta bra lösningar som fungerar för gruppen och verksamheten”, fortsätter Angelina. 

Metoden Tryggare rum har just syftet att identifiera egna behov för att uppleva trygghet och delaktighet på lika villkor, något som är ett kraftfullt verktyg i att förebygga diskriminering och ojämlikhet på en arbetsplats. “Det har varit otroligt spännande att ta del av gruppens tankar och perspektiv och se vad processen leder till. Det har också varit väldigt lärorikt att ha en längre process som går på djupet kring vad trygghet egentligen handlar om”, berättar Malin, utbildningsansvarig på Rättighetscenter som har lett processen. 

Några teman som framkom i gruppens undersökning av möjliggörare och hinder för trygghet var Kommunikation, med tre delar: 

• Öppenhet och tillgänglighet 
• Kunskap och utveckling 
• Trygghet och olikheter 

Nästa steg för församlingen är att löpande arbeta utifrån en Mångfaldsplan som leds av Svenska kyrkan i Örebro, ett välkommet och viktigt steg som kommer hjälpa församlingen att fortsätta arbetet framåt. 

Vi har ett löpande samarbete med Örebro universitets socionomprogram. Varje termin föreläser vi för programmets studenter under deras första termin. Vi deltar även vid programmets utvecklingsråd samt brukar- och etikdagar.
Temat på föreläsningen är normer, makt och diskriminering som en del av deras sociologikurs. Vi pratar om strukturell diskriminering, institutionell diskriminering i relation till sin professionella roll och hur fördomar skapas och reproduceras.

Vi diskuterar ett diskrimineringsfall där en socialsekreterare diskriminerat en förälder, och reflekterar kring att det lätt kan bli fel och hur viktigt det är att pågående reflektera kring sitt bemötande och vara medveten om hur normer påverkar oss i vår yrkesroll. Vi lyfter också perspektivet att det inte handlar om att peka ut enskilda yrkesutövare utan att förstå vilka mekanismer på de olika samhällsnivåerna som bidrar till att diskriminering kan ske. Studenterna bidrar med egna tankar såsom exempelvis att utredningar inför bland annat omhändertagande av barn måste ske mer rättssäkert utifrån beprövade metoder, för att undvika att bedömningarna görs med källa ”magkänsla”.

”Vi är positiva till att socionomstudenter får denna kunskap med sig tidigt i sin utbildning, det är ett viktigt perspektiv att ha med sig i sin yrkesroll. Vi föreläser gärna för studenter inom andra yrkeskategorier, såsom inom exempelvis lärarprogrammet och offentlig förvaltning och ledarskap”, säger Malin, utbildningsansvarig på Örebro Rättighetscenter.

“Under den första terminen på socionomprogrammet lär sig studenterna om hur samhällsstrukturer påverkar människors livsvillkor och som en del av detta behandlas olika sociologiska perspektiv och begrepp. I denna undervisning fyller Rättighetscenter en viktig funktion genom sin föreläsning där den sociologiska förståelsen för makt kopplas samman med kunskaper om diskriminering”, säger Robert Lindahl, universitetslektor i socialt arbete, programansvarig för socionomprogrammet.

På vilket sätt bidrar förståelse för diskriminering till studenternas fortsatta kunskapsutveckling under utbildningen?
“Förståelsen för diskriminering går hand i hand med behovet att, som socionomstudent, kunna förstå och analysera strukturella dimensioner i sociala problem, social orättvisa och social utsatthet. Kunskaper om diskriminering kopplas även tydligt samman med socionomstudenters socialrättsliga färdigheter” säger Robert.

Utbildningen hölls för personalen vid tre tillfällen som uppstart i ett arbete om normer och diskriminering. Men ingick också som en del i ett löpande arbete där vuxenskolan tidigare arbetat med demokratiuppdraget samt värdegrund och vision.

Linda Nors, enhetschef verksamhetsutveckling, projekt och uppdrag samt Fredrik Wallin, avdelningschef var beställare av utbildningen och har svarat efteråt svarat på några frågor.

Berätta om vad som var bakgrunden till att ni kontaktade oss för en föreläsning?

Linda: För att få större kunskap och praktiska redskap om hur vi kan arbeta inkluderande i alla delar av verksamheten med anledning av att vi har en bred verksamhet och möter många olika människor. Min insikt om behovet av utbildning i frågor kring normer och diskriminering uppkom i ett projekt som vi genomförde och som handlade om att nyanlända rustades inför arbetsmarknaden och matchades mot arbetsgivare. I finansiärens krav på utvärdering av projektet skulle deltagarna svara på frågor digitalt och frågorna var relativt komplexa och med svåra ord för många som är nya i Sverige. Jag funderade över hur deltagarna ska kunna förväntas ha samma rättigheter att svara anonymt om de behöver en ledare som ger dem stöd i översättning samtidigt som svaren skrivs digitalt? Utifrån den händelsen insåg jag att vi som organisation (och i detta fall även för att kunna påverka finansiärers arbete med inkludering) behövde vi se över hur vi kan arbeta inkluderande på alla plan, tex. i en utvärdering.

Fredrik: Övergripande för mig var det här för oss som organisation i just demokratiarbetet med värdegrund, vision och legitimitet en viktig byggkloss för oss att kunna fortsätta den resan.

Vad var syftet med föreläsningarna?

Syftet var att arbeta öka förståelsen för hur mitt bemötande påverkar andra och hur vi kan arbeta för att bli ännu mer inkluderande i våra verksamheter. En bred utbildning där vi arbetar med allt från det enskilda bemötandet till mer strukturella faktorer som rapporteringsverktyg och utvärderingar.

Hur upplevde ni processen och förberedelserna inför föreläsningen?

Linda: Jag är mycket nöjd med den gemensamma planeringen och hur vi inför och efter varje utbildningstillfälle kunde stämma av och även göra mindre revideringar av kursinnehållet utifrån vad som framkommit under tidigare tillfälle. Örebro rättighetscenters utbildare var lyhörda, flexibla och kom med bra inspel kring fortsättning och vad vi som organisation kan ta med oss efter utbildningen att arbeta vidare med.

Hur upplevde ni föreläsningen och vad tar ni med er?

Linda: jag upplevde att föreläsningen motsvarade förväntningarna och gav oss som organisation en bra grund att arbeta vidare med. Det digitala formatet kan ha försvårat för gruppen i gruppsamtal och övningar då frågorna kommer nära inpå och den fysiska interaktionen är viktig för trygghet.

En aha-upplevelse du/ni fick under föreläsningen?

Linda: Anledningen till att jag såg behovet av denna utbildning handlade om strukturella faktorer som hur en utvärdering kan vara exkluderande om man inte skapar förutsättningar för alla att kunna svara på frågor på lika villkor.

Under utbildningen kunde jag se hur samtalen i vår personalgrupp kretsade mycket kring det egna bemötande och hur alla var eniga om att vi har ett inkluderande bemötande och att kunskapen är hög om detta, men att strukturella faktorer inte var något vi funderat lika mycket över kring. För mig blev det en AHA-upplevelse då jag tror att många som arbetar i en ideell organisation är vana att möta många olika människor och att vara inkluderande, men att mer strukturella faktorer som t ex utvärderingar och marknadsföringskampanjer är något vi inte är lika vana att reflektera normkritiskt kring. Det jag försöker säga är nog egentligen att ett inkluderande bemötande i vår organisation ”sitter i väggarna” och sker naturligt utifrån de personer vi är och den organisation vi verkar i, utan att vi reflekterar över det och att den utbildning som den ni genomförde kan ge oss verktyg när vi vill agera normkritisk mer systematisk i t ex. en planering eller utvärdering.

Fredrik: Som Linda beskriver sitter ett inkluderande bemötande i väggarna i vår organisation vilket är bra men också innebär att man kanske inte reflekterar så mycket över det och det blev för mig tydligt att vi behöver se omvärlden och inte bara titta inåt på de här frågorna. Vi måste också titta utifrån på oss själva med kritiska ögon. Vi befinner oss i en miljö där ”icke-frågor” för oss är stora utmaningar i vår omvärld.
Vi måste också inse att vi och våra samverkande organisationer har massor av normer som både hjälper och stjälper oss. Det måste vi ha koll på och påminnas om med jämna mellan rum. I de här samtalen kan jag koppla till den här utbildningsinsatsen med er vilket är ett bra hjälpmedel för mig

Hur går ni vidare och vad är nästa steg?

Linda: vi fick många bra metoder och redskap att gå vidare med och kommer att arbeta med dessa direkt i verksamheten. T ex. vid planering av aktiviteter tillsammans med verksamhetsutvecklare kan vi arbeta systematiskt för att se över om vi är inkluderande i allt från inbjudan och program till lokalens tillgänglighet, utvärdering osv. Även i ledningsgruppen kommer vi att arbeta med dessa verktyg och den kunskap vi har med oss i olika beslut som rör verksamheten.
Stort tack för ett fint samarbete, ert engagemang och driv och lyhördhet!

Ett jämlikt arbetsliv var målet med vår föreläsning för Örebro Bostäder
Att leda det förebyggande och främjande arbetet i en stor organisation är ett viktigt och komplext arbete. När Örebro Bostäder (ÖBO) ville kicka igång sitt arbete och sin Likabehandlingsgrupp kontaktade de oss för en föreläsning. Syftet med föreläsningen var att fylla på med kunskap att ha med sig i uppstartsarbetet. Vår utbildningsansvarige Malin tog i dialog med Ylva Lillhager och Therése Sahlgren, HR-specialister inom arbetsmiljö respektive kompetensförsörjning, fram ett upplägg för en eftermiddag med fokus på överblick, tydlighet och reflektion.

Likabehandlingsgruppen hos ÖBO har en viktig roll i det förebyggande och främjande arbetet, då det är dem som driver arbetet framåt i dialog med ledningsgruppen. Likabehandlingsgruppen innehåller representanter från hela verksamheten, för att möjliggöra för samverkan och delaktighet. Ylva berättar att ”likabehandlingsgruppen har legat latent ett par år och vi ville kicka igång den igen. Utifrån resultat av tidigare medarbetarenkäter såg vi att vi behövde arbeta mer aktivt med området. Vi ville fylla på med kunskap och valde att bjuda in även ledning , fackliga företrädare och alla chefer till föreläsningen”.

Hur har ni upplevt processen, från att beställa föreläsningen och förberedelser till själva föreläsningen?
“Under processen har det varit värdefullt för oss som beställde föreläsningen att ha en avstämning inför för att kunna ge input på upplägg och innehåll så att det skulle bli så relevant som möjligt för oss. Under föreläsningen var det ett bra upplägg med en teoretisk del med formalia utifrån lagen och att sedan gå över till en problematiserande del.”

Innehållet i föreläsningen var diskrimineringslagens förbud samt bestämmelser om aktiva åtgärder, med en kort del om behovet av normkritik i arbetet. Deltagarna fick sedan diskutera utifrån en fiktiv undersökning hos Företag, som visade på skillnader i bland annat trygghet med koppling till diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet – något som engagerade många.
Ylva och Therese upplever att föreläsningen i sin helhet uppfyllde sitt syfte och de förväntningar som fanns.

Något som de särskilt lyfter att de tar med sig är perspektivet att diskriminering sker överallt, frågan är när och hur det kommer till uttryck.
“Just det perspektivet var något jag lyfte fram som den sak jag ville att ÖBO skulle ta med sig, att frågan är inte om diskriminering sker, utan när, var och hur den kommer till uttryck. Det förankrade jag i perspektivet att diskriminering är ett samhällsproblem, som också speglas i våra verksamheter och som vi själva socialiseras in i “, svarar Malin. “Det är särskilt värdefullt, att alla som ansvarar för det förebyggande och främjande arbetet deltog vid föreläsningen”.

Nästa steg för ÖBO är att analysera sin senaste medarbetarundersökning och utifrån den planera sitt fortsatta arbete med målet att arbetet löper genom hela organisationen, från medarbetare till ledning.

Alla perspektiv behövs 

Det var temat på föreläsningen om intersektionalitet som hölls på Försörjningsstöds verksamhetsträff i februari. I verksamheten arbetar en fokusgrupp under namnet Jämställd handläggning, som önskade bredda sig till att också ha ett intersektionellt perspektiv.  

• Vi märkte att vi under diskussionerna alltid kom in på andra diskrimineringsgrunder också. Kön, men inte bara kön, tänker vi. Därför ville vi att alla skulle få kunskap om intersektionalitet och vad det handlar om, säger Carolin Skog, sakkunnig på Gymnasie- och arbetsmarknadsförvaltningen, Örebro kommun.

Under föreläsningen besvarades frågan om varför alla perspektiv behövs, svaret var bland annat att för att förstå skillnader inom och mellan kön behövs fler diskrimineringsgrunder. Efter en introduktion om normer, makt och diskriminering ut ett intersektionellt perspektiv och om diskriminering på olika nivåer av samhället, fick deltagarna chansen att reflektera över sin egen relation till diskrimineringsgrunderna och hur det påverkar mötet med klienter. Därefter lyftes att våra egna värderingar och vår föreståelse påverkas av strukturer i samhället. Ansvaret ska inte enbart läggas på enskilda yrkesverksamma. Det krävs rutiner, strukturer och förutsättningar för att bedriva icke-diskriminerande arbete. – Ett intersektionellt perspektiv är en förutsättning och vi är därför väldigt positiva till att försörjningsstöd nu tar ett bredare grepp kring handläggningen, säger Malin, utbildningsansvarig på Örebro Rättigheter som höll i utbildningen. 

• Vi tar med oss flera verktyg och metoder från föreläsningen som vi kan använda framöver och diskutera vidare utifrån, säger Carolin.

Ett intersektionellt perspektiv genomsyrar alla våra utbildningar, men du som önskar fördjupning inom perspektivet kan liksom Försörjningsstöd boka en sådan utbildning. 

Utbildning med fokus på VAD:et – vad ska göras enligt diskrimineringslagen?

Vuxnas lärande bedriver olika former av vuxenutbildningar i Karlskoga kommun. Dem önskade stöd i att omsätta sin plan mot diskriminering i det praktiska arbetet, i rollen som utbildningsanordnare. Under föreläsningen gick vi igenom vad diskriminering är, ansvar när diskriminering sker samt hur det förebyggande arbetet (aktiva åtgärder) ska gå till. I slutet av utbildningen diskuterade grupperna om vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas i deras löpande arbete mot diskriminering och grupperna var överens om att arbetet behöver ges tid och göras mer systematiskt.

• Vi tycker att det här är ett otroligt viktigt arbete och ville ha stöd i att komma igång med tydliga rutiner och med det förebyggande arbetet, säger Katarina Magnusson, biträdande rektor.

Under utbildningen fick deltagarna chansen att komma med idéer på vad de kan förändra i sin egen roll och i verksamheten, och några exempel som framkom var att bekräfta utsattas känslor och att vara mer lyhörd. De har även ambitionen att prata mer om dessa frågor med eleverna. “Likabehandlingsplanen används tillsammans med eleverna och den utgår vi ifrån när något händer”, skriver en deltagare. I verksamheten framkom förslag om fokusgrupper, både för elever och för personal, att arbeta med dessa frågor med ledning av rektorerna: “att genomlysa verksamheten och arbeta enligt de steg vi har lärt oss idag. Vi tänker oss att cheferna/rektorerna är ansvariga för att leda ett sådant arbete.”

• Under hela processen har det varit tydligt att det finns ett starkt gemensamt engagemang för att arbeta med detta, både från rektorer och från personal, vilket är en viktig förutsättning för att komma vidare i det här arbetet. Jag går ifrån utbildningen stärkt av detta och stärkt i min bild av att vi inte bara ska prata om vad diskriminering är utan också vad som behöver göras, säger Malin, utbildningsansvarig på Örebro Rättighetscenter som höll i utbildningen.

Efter utbildningen har arbetet hos Vuxnas lärande rullat vidare och man har redan planer för hur arbetet kan systematiseras. Lärarna önskade mer kunskap om diskriminering och om hur man kan och ska hantera ett fall av diskriminering. Rättighetscenter kommer att bidra med fler utbildningstillfällen kommande termin.

Denna utbildning är steg 3 i vårt utbildningspaket och kan bokas för fler verksamheter.

Vi har lång erfarenhet av att hålla utbildningar för gymnasieelever i Örebro län. Här kan du läsa om varför Erik på Karolinska gymnasiet återkommande bokar den till sina elever.

Du har bokat oss i många år nu. Varför då? 

Det är skönt att det inte bara är jag som pratar, att det kommer in någon annans röst. När jag själv pratar om de här frågorna så blir det aldrig riktigt på samma sätt. Det saknas i materialet vi har och även om det går att hitta på internet. Ni har jobbat med det här många år och kan svara på svåra frågor på ett levande sätt. Det blir också ett sätt att uppmärksamma det lite extra, jämfört med en vanlig lektion. 

Under passen är det alltid mycket tankar och känslor som kommer upp både under och efter. Eleverna börjar se situationer där de själv blivit utsatt för diskriminering. Det lätt att det hamnar på en världsnivå när det kommer till mänskliga rättigheter men här kopplas det bra till deras vardag, vilket är jättebra för dem. 

Erik Granberg, Legitimerad gymnasielärare i Samhällskunskap och Idrott och Hälsa, Karolinska gymnasiet 

Alla vägar bär till jobbet (Askersund) – inom projektet höll vi två studiecirklar om normer, makt och diskriminering.

Astma- och Allergiföreningen, medlemsföreläsning om bristande tillgänglighet

Autism Örebro, inkl projektet Autism skola – flertal insatser såsom öppna föreläsningar samt utbildning för skolombud

Bråtenskolan F-6, för personal

Campus Risbergska, för komvuxelever

Centrum för specialisttandvård, Barntandvård, Region Örebro län, för personal

Friskis och Svettis, återkommande insats för volontärer

Funktionsrätt Sverige, medlemsföreläsning om bristande tillgänglighet

Försörjningsstöd Örebro kommun, vid verksamhetsträff om jämställd handläggning

Hallsbergs bibliotek, om bemötande

Hyresgästföreningen Örebro

Kävesta folkhögskola, för deltagare

Lekebergs kommuns chefsdialog, för kommunens alla chefer med fokus på skyldigheter och ansvar

Likabehandlingsutvecklarna, Örebro Universitet

RF-SISU Örebro, för styrelser inom fotbollsföreningar

Studentambassadörer inom Linje 14 vid Örebro universitet

Sydnärkes Folkhälsoteam, för deltagare

Synskadades riksförbund – föreläsning om tillgänglighet

Vänsterpartiet Örebro

Öppna föreläsningar på ett flertal bibliotek i länet

Örebro folkhögskola, för deltagare i Vivalla

Örebro Läns Idrottsförbund