Här svarar Örebro Rättighetscenters juridiskt ansvarig, Admela på vanliga frågor som kommer in till oss om diskriminering. Denna sida uppdateras kontinuerligt.

Hur fungerar Örebro Rättighetscenters juridiska verksamhet och hur kan jag förbereda mig inför ett möte hos er?

Ett ärende kommer vanligen in via mail, telefon eller besök. Om ett ärende inkommer via telefon eller mail försöker vi att boka in ett möte med personen, för att vara mer tillgängliga och för att på ett tydligt sätt kunna strukturera informationen tillsammans med personen. Vi har tystnadsplikt och omfattas inte av offentlighetsprincipen, d.v.s. att handlingarna hos byrån har ingen annan tillgång till.

När Rättighetscenter får en anmälan om diskriminering som omfattas av diskrimineringslagens skydd, gör vi en utredning, oftast genom brevväxling. En anmälan leder till att Rättighetscenter kontaktar motparten, d.v.s. den som blivit anmäld och ber den bemöta påståendena i anmälan samt ge sin egen version av händelsen. Om det behövs hålls ett möte med anmälaren och/eller motparten för att räta ut de sista frågetecknen. Först därefter tar Rättighetscenter ställning i ärendet.

En anmälan kan leda till olika typer av lösningar. Det kan exempelvis handla om en ursäkt från motpartens sida, diskrimineringsersättning (betalning), utbildning från Rättighetscenter i diskrimineringsfrågor eller att förbättra situation på arbetsplatsen/utbildningen etc. I princip är det bara när vi försökt nå en lösning men inte lyckats med det, som vi anmäler ärendet till andra instanser som exempelvis Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen eller lyfter frågan i media. Vi hjälper till att lösa situationen utifrån anmälarens önskemål på lösning.

Att tänka på inför första mötet:

  • Om ditt ärendet verkar komplicerat eller omfattar många händelser, uppskattas om du har möjlighet att skriva ner en tidslinje med händelserna och ta med till mötet. En tidslinje är en fördel för att göra mötet mer effektivt och för att tydliggöra vilka delar vi kan hjälpa till med och vilka delar som inte omfattas av vårt uppdrag.
  • Inför mötet behövs grundläggande information om vad som har hänt och ungefär när det hänt.
  • Ta med allt relevant material till mötet, särskilt sådant som kan användas som bevisning i ärendet. Exempelvis ljud- eller videoinspelning, skriftlig dokumentation exempelvis mail eller andra papper som stärker upp din berättelse, vittnen som kan bekräfta din upplevelse, om flera personer har drabbats av samma sak osv.
  • Byrån har inte möjlighet att erbjuda tolkstöd.

Kan alla utsättas för diskriminering?

Ett vanligt missförstånd är att diskrimineringslagen inte skyddar alla i samhället. Men det stämmer inte. Vi har alla ett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, ålder, eller funktionsnedsättning eller religion eller annan trosuppfattning.

Diskriminering är om du blir sämre behandlad än någon annan i samma situation och att det finns ett samband med någon av ovannämnda diskrimineringsgrunderna samt ska ha skett inom ett skyddat samhällsområde. Diskrimineringslagen gäller inte mellan individer, utan ska skydda individer vid kontakt med myndigheter, arbetsgivare, skola, vård etc.

När kan jag vända mig till er?

Du kan vända dig till oss om du anser att:

  • Du själv eller någon annan har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier (straffas på något sätt för att ha anmält diskriminering) eller kränkande behandling i skolan eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet
  • En arbetsgivare eller utbildningsanordnare (alla skolor och universitet) inte har uppfyllt sin skyldighet att utreda och genomföra åtgärder för att sätta stopp för trakasserier eller sexuella trakasserier eller använder sig av en regel som kan leda till diskriminering
  • En arbetsgivare eller utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder exempelvis att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga trakasserier och sexuella trakasserier
  • Om du blir diskriminerad vid myndighetskontakter, inom sjukvården, handel m.m.

Oavsett vad din fråga gäller är du välkommen att kontakta oss på 019-18 40 18 eller info@rattighetscenter.se

På vilka sätt kan en diskrimineras enligt lagen?

Diskrimineringslagen förbjuder sex former av diskriminering. De olika formerna är:

Direkt diskriminering – Att behandla någon sämre än någon annan i samma situation och det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Exempel: En 60-årig kvinna blev inte kallad till arbetsintervju trots att hon har bättre eller likartade meriter än de yngre personer som kallats.

Indirekt diskriminering – En till synes ”neutral” regel, kriterium eller förfaringssätt som missgynnar en grupp utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Här finns emellertid ett undantag om regeln särskilt kan motiveras exempelvis av säkerhets- eller hälsoskäl.

Exempel: I en butik sätts upp en skylt att långa kjolar är förbjudna i butiken. Förbudet slår mot romska kvinnor, som ofta bär långa kjolar.

Bristande tillgänglighet – När en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtagit tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Exempel: Restaurangpersonal vägrar läsa upp en meny för en gäst som har en synnedsättning.

Trakasserier – Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara nedsättande tillmälen, kränkande gester, kommentarer om beteende eller utseende samt förlöjligande eller förnedringar.

Exempel: Någon uttalar sig på ett nedvärderande, förlöjligande eller generaliserande sätt om ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”asiatiska” egenskaper. 

Sexuella trakasserier – ett uppträdande av sexuell natur som kränker en person. Kränkningen behöver inte ha samband med en diskrimineringsgrund för att utgöra sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de anses eller uppfattas som ovälkomna

Exempel: Tafsningar, skämt, blickar, gester, bilder eller kommentarer i både tal och skrift som är sexuellt anspelande.

Order eller instruktioner att diskriminera – innebär ett förbud för arbetsgivare att lämna order eller instruktioner till anställd att diskriminera eller trakassera någon.

Exempel: En anställd på en nattklubb som får order om att inte släppa in homosexuella par eller personer av en viss etnicitet.

Jag blir illa behandlad i skolan, var kan jag få hjälp?

Du kan vara utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Det kan handla om att någon skickar elaka SMS, bilder eller skriver elaka kommentarer på nätet om ditt utseende eller beteende, att du blir retad för något eller utfryst eller på annat sätt sämre behandlad än någon annan elev för att du till exempel har ett visst kön, en viss hudfärg eller funktionsnedsättning.
Det gäller också hot, och våld, som slag, sparkar och knuffar men även sådant som att vissla, stirra eller göra kränkande gester.

Skolan måste göra allt den kan för att hjälpa dig. Det spelar ingen roll om det bara hänt en gång.
Om du blir illa behandlad ska du prata med någon vuxen på skolan. Om det känns svårt kan du prata med dina föräldrar så att de pratar med skolan.

Om skolan inte hjälper dig kan du kontakta Örebro Rättighetscenter som kan få skolan att agera, så att kränkningar eller trakasserier upphör.
Det är skolans ansvar att du ska känna dig trygg och inte bli illa behandlad.

Kom ihåg att det är alltid den utsatta som avgör vad som är kränkande!

Kan det pågå parallella rättsliga processer i samma tvist?

Det är ovanligt att det pågår parallella rättsliga processer men det är möjligt att driva en tvist utifrån flera olika lagar diskrimineringslagen, brottsbalken och skollagen m.m. samtidigt.

Juridiska personer så som skolan, företag, fastighetsägare omfattas inte av skyddet i diskrimineringslagen utan lagen skyddar individer t.ex. klienter, patienter, elever, arbetstagare, kunder m.m. i olika typer av situationer i kontakt med juridiska personer.

Utifrån diskrimineringslagen och skollagen drivs ärendet mot en juridisk person medan brottsbalken riktar sig till en privatperson, alltså personen som har utfört diskrimineringen. Det kan röra sig om samma person i båda fall. Exempelvis krogägaren själv kan fällas för diskriminering utifrån diskrimineringslagen men även dömas för brottet olaga diskriminering utifrån brottsbalken. Anställda hos krogägaren såsom ordningsvakt, städare m.fl. kan enbart dömas enligt brottsbalkensbestämelsen.

Skillnaden mellan det civilrättsliga skyddet mot diskriminering, som finns i diskrimineringslagen (2008:567) och det skydd mot olaga diskriminering i brottsbalken 16 kap. 9 § är att i brott olaga diskriminering för att dömas måste åklagaren bevisa uppsåt, det vill säga att personen har agerat avsiktligt. Diskrimineringslagen har en bevislättnad och ska visa på omständigheter som ger anledning att anta diskriminering. Det är effekten för den som utsätts som räknas inte avsikten.
Brott olaga diskriminering omfattar enbart diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion och sexuell läggning samt omfattar samhällsområden allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar och näringsidkare (företag).

I diskrimineringslagen är det krogägaren som döms ska betala diskrimineringsersättning medan för brottet olaga diskriminering är den enskilde som har utfört diskrimineringen som döms till att betala böter eller fängelse i högst ett år.

Kan det pågå parallella rättsliga processer i samma tvist? Juridiskt ansvarig Admela svarar

Mina kollegor säger rasistiska saker om min sambo. Kan det vara diskriminering?

Diskrimineringslagen omfattar även situationer när någon diskrimineras och trakasseras på grund av att hen har en anknytning till någon annans etniska tillhörighet, även om skämt inte är riktat mot en personligen. Det är givet att en kan ta illa vid sig om arbetskollegorna är nedvärderande mot ens nära anhörig.

Det som är viktigt är att arbetsgivaren får information om vad som förekommer för att kunna agera.

Diskrimineringslagen ställer krav på arbetsgivaren att i en sådan situation utreda och åtgärda trakasserierna, det vill säga sätta stopp för trakasserier samt motverka jargong genom så kallade aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder innebär att arbeta förbyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för allas lika värde och möjligheter.

Om en arbetsgivare och/eller arbetskollegor utsätter någon för trakasserier kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den utsatte.

En bild med texten ” Mina kollegor säger rasistiska saker om min sambo. Kan det vara diskriminering? Juridiskt ansvarig Admela svarar" mot en gul bakgrund.

Om någon skickar oönskade dickpics till mig. Vad gör jag?

Att få oönskade bilder eller videor på könsorgan utgör sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen och kan vara sexuellt ofredande enligt brottsbalken.
Sexuella trakasserier enlig diskrimineringslagen är ett uppträdande av sexuell natur som kränker den utsattes värdighet. Det kan t.ex. vara sexualiserat språkbruk, blickar, gester och kommentarer men även sexuella meddelanden eller bilder (exempelvis så kallade dickpics). Det är den utsatte som avgör vad som är kränkande.

Om du blir utsatt för sexuella trakasserier i skolan är det viktigt att berätta för en vuxen på skolan lärare, skolkurator eller rektor samt anmäla till polisen. Skolan har en skyldighet att agera mot sexuella trakasserier när de uppstår, oavsett om det är elever eller personal på skolan som utsätter en. Det innebär att när skolans personal får reda på att något hänt ska rektor så fort som möjlig undersöka händelsen för att förhindra sexuella trakasserier. Utredningen omfattar även situationer som händer utanför skolan men som ändå har betydelse för det som händer i skolan, exempelvis sociala medier.

Enligt diskrimineringslagen har skolorna ett ansvar att förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Det ska också finnas särskilda riktlinjer och rutiner.

Det du kan göra är att säkra din bevisning genom att ta skärmdumpar på de meddelanden du har fått. Alla kan utsättas för sexuella trakasserier. Det spelar ingen roll vilket kön en har.

Har du en fråga som du vill att juridiskt ansvarig besvarar? Skicka in den genom formuläret nedan. Glöm inte att fylla i e-post om du vill ha återkoppling.

OBS. Frågor som ställs genom detta formulär kan komma att publiceras på denna sida samt på vår Instagram. Vi skriver inte ut namn i samband med publicering. Endast ett urval av inkomna frågor publiceras. 

“Vanliga frågor” är till för allmänna frågor av allmänt intresse. Har du frågor om något som hänt dig som du önskar hjälp att lösa erbjuder vi kostnadsfri juridisk rådgivning, läs mer här.