Här svarar Örebro Rättighetscenters juridiskt ansvarig, Admela på vanliga frågor som kommer in till oss om diskriminering. Denna sida uppdateras kontinuerligt.

Hur fungerar Örebro Rättighetscenters juridiska verksamhet och hur kan jag förbereda mig inför ett möte hos er?

Ett ärende kommer vanligen in via mail, telefon eller besök. Om ett ärende inkommer via telefon eller mail försöker vi att boka in ett möte med personen, för att vara mer tillgängliga och för att på ett tydligt sätt kunna strukturera informationen tillsammans med personen. Vi har tystnadsplikt och omfattas inte av offentlighetsprincipen, d.v.s. att handlingarna hos byrån har ingen annan tillgång till.

När Rättighetscenter får en anmälan om diskriminering som omfattas av diskrimineringslagens skydd, gör vi en utredning, oftast genom brevväxling. En anmälan leder till att Rättighetscenter kontaktar motparten, d.v.s. den som blivit anmäld och ber den bemöta påståendena i anmälan samt ge sin egen version av händelsen. Om det behövs hålls ett möte med anmälaren och/eller motparten för att räta ut de sista frågetecknen. Först därefter tar Rättighetscenter ställning i ärendet.

En anmälan kan leda till olika typer av lösningar. Det kan exempelvis handla om en ursäkt från motpartens sida, diskrimineringsersättning (betalning), utbildning från Rättighetscenter i diskrimineringsfrågor eller att förbättra situation på arbetsplatsen/utbildningen etc. I princip är det bara när vi försökt nå en lösning men inte lyckats med det, som vi anmäler ärendet till andra instanser som exempelvis Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen eller lyfter frågan i media. Vi hjälper till att lösa situationen utifrån anmälarens önskemål på lösning.

Att tänka på inför första mötet:

  • Om ditt ärendet verkar komplicerat eller omfattar många händelser, uppskattas om du har möjlighet att skriva ner en tidslinje med händelserna och ta med till mötet. En tidslinje är en fördel för att göra mötet mer effektivt och för att tydliggöra vilka delar vi kan hjälpa till med och vilka delar som inte omfattas av vårt uppdrag.
  • Inför mötet behövs grundläggande information om vad som har hänt och ungefär när det hänt.
  • Ta med allt relevant material till mötet, särskilt sådant som kan användas som bevisning i ärendet. Exempelvis ljud- eller videoinspelning, skriftlig dokumentation exempelvis mail eller andra papper som stärker upp din berättelse, vittnen som kan bekräfta din upplevelse, om flera personer har drabbats av samma sak osv.
  • Byrån har inte möjlighet att erbjuda tolkstöd.

Kan alla utsättas för diskriminering?

Ett vanligt missförstånd är att diskrimineringslagen inte skyddar alla i samhället. Men det stämmer inte. Vi har alla ett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck, ålder, eller funktionsnedsättning eller religion eller annan trosuppfattning.

Diskriminering är om du blir sämre behandlad än någon annan i samma situation och att det finns ett samband med någon av ovannämnda diskrimineringsgrunderna samt ska ha skett inom ett skyddat samhällsområde. Diskrimineringslagen gäller inte mellan individer, utan ska skydda individer vid kontakt med myndigheter, arbetsgivare, skola, vård etc.

När kan jag vända mig till er?

Du kan vända dig till oss om du anser att:

  • Du själv eller någon annan har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier (straffas på något sätt för att ha anmält diskriminering) eller kränkande behandling i skolan eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet
  • En arbetsgivare eller utbildningsanordnare (alla skolor och universitet) inte har uppfyllt sin skyldighet att utreda och genomföra åtgärder för att sätta stopp för trakasserier eller sexuella trakasserier eller använder sig av en regel som kan leda till diskriminering
  • En arbetsgivare eller utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder exempelvis att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga trakasserier och sexuella trakasserier
  • Om du blir diskriminerad vid myndighetskontakter, inom sjukvården, handel m.m.

Oavsett vad din fråga gäller är du välkommen att kontakta oss på 019-18 40 18 eller info@rattighetscenter.se

På vilka sätt kan en diskrimineras enligt lagen?

Diskrimineringslagen förbjuder sex former av diskriminering. De olika formerna är:

Direkt diskriminering – Att behandla någon sämre än någon annan i samma situation och det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Exempel: En 60-årig kvinna blev inte kallad till arbetsintervju trots att hon har bättre eller likartade meriter än de yngre personer som kallats.

Indirekt diskriminering – En till synes ”neutral” regel, kriterium eller förfaringssätt som missgynnar en grupp utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Här finns emellertid ett undantag om regeln särskilt kan motiveras exempelvis av säkerhets- eller hälsoskäl.

Exempel: I en butik sätts upp en skylt att långa kjolar är förbjudna i butiken. Förbudet slår mot romska kvinnor, som ofta bär långa kjolar.

Bristande tillgänglighet – När en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtagit tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Exempel: Restaurangpersonal vägrar läsa upp en meny för en gäst som har en synnedsättning.

Trakasserier – Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara nedsättande tillmälen, kränkande gester, kommentarer om beteende eller utseende samt förlöjligande eller förnedringar.

Exempel: Någon uttalar sig på ett nedvärderande, förlöjligande eller generaliserande sätt om ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”asiatiska” egenskaper. 

Sexuella trakasserier – ett uppträdande av sexuell natur som kränker en person. Kränkningen behöver inte ha samband med en diskrimineringsgrund för att utgöra sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de anses eller uppfattas som ovälkomna

Exempel: Tafsningar, skämt, blickar, gester, bilder eller kommentarer i både tal och skrift som är sexuellt anspelande.

Order eller instruktioner att diskriminera – innebär ett förbud för arbetsgivare att lämna order eller instruktioner till anställd att diskriminera eller trakassera någon.

Exempel: En anställd på en nattklubb som får order om att inte släppa in homosexuella par eller personer av en viss etnicitet.

Jag blir illa behandlad i skolan, var kan jag få hjälp?

Du kan vara utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Det kan handla om att någon skickar elaka SMS, bilder eller skriver elaka kommentarer på nätet om ditt utseende eller beteende, att du blir retad för något eller utfryst eller på annat sätt sämre behandlad än någon annan elev för att du till exempel har ett visst kön, en viss hudfärg eller funktionsnedsättning.
Det gäller också hot, och våld, som slag, sparkar och knuffar men även sådant som att vissla, stirra eller göra kränkande gester.

Skolan måste göra allt den kan för att hjälpa dig. Det spelar ingen roll om det bara hänt en gång.
Om du blir illa behandlad ska du prata med någon vuxen på skolan. Om det känns svårt kan du prata med dina föräldrar så att de pratar med skolan.

Om skolan inte hjälper dig kan du kontakta Örebro Rättighetscenter som kan få skolan att agera, så att kränkningar eller trakasserier upphör.
Det är skolans ansvar att du ska känna dig trygg och inte bli illa behandlad.

Kom ihåg att det är alltid den utsatta som avgör vad som är kränkande!

Kan det pågå parallella rättsliga processer i samma tvist?

Det är ovanligt att det pågår parallella rättsliga processer men det är möjligt att driva en tvist utifrån flera olika lagar diskrimineringslagen, brottsbalken och skollagen m.m. samtidigt.

Juridiska personer så som skolan, företag, fastighetsägare omfattas inte av skyddet i diskrimineringslagen utan lagen skyddar individer t.ex. klienter, patienter, elever, arbetstagare, kunder m.m. i olika typer av situationer i kontakt med juridiska personer.

Utifrån diskrimineringslagen och skollagen drivs ärendet mot en juridisk person medan brottsbalken riktar sig till en privatperson, alltså personen som har utfört diskrimineringen. Det kan röra sig om samma person i båda fall. Exempelvis krogägaren själv kan fällas för diskriminering utifrån diskrimineringslagen men även dömas för brottet olaga diskriminering utifrån brottsbalken. Anställda hos krogägaren såsom ordningsvakt, städare m.fl. kan enbart dömas enligt brottsbalkensbestämelsen.

Skillnaden mellan det civilrättsliga skyddet mot diskriminering, som finns i diskrimineringslagen (2008:567) och det skydd mot olaga diskriminering i brottsbalken 16 kap. 9 § är att i brott olaga diskriminering för att dömas måste åklagaren bevisa uppsåt, det vill säga att personen har agerat avsiktligt. Diskrimineringslagen har en bevislättnad och ska visa på omständigheter som ger anledning att anta diskriminering. Det är effekten för den som utsätts som räknas inte avsikten.
Brott olaga diskriminering omfattar enbart diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion och sexuell läggning samt omfattar samhällsområden allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar och näringsidkare (företag).

I diskrimineringslagen är det krogägaren som döms ska betala diskrimineringsersättning medan för brottet olaga diskriminering är den enskilde som har utfört diskrimineringen som döms till att betala böter eller fängelse i högst ett år.

Kan det pågå parallella rättsliga processer i samma tvist? Juridiskt ansvarig Admela svarar

Mina kollegor säger rasistiska saker om min sambo. Kan det vara diskriminering?

Diskrimineringslagen omfattar även situationer när någon diskrimineras och trakasseras på grund av att hen har en anknytning till någon annans etniska tillhörighet, även om skämt inte är riktat mot en personligen. Det är givet att en kan ta illa vid sig om arbetskollegorna är nedvärderande mot ens nära anhörig.

Det som är viktigt är att arbetsgivaren får information om vad som förekommer för att kunna agera.

Diskrimineringslagen ställer krav på arbetsgivaren att i en sådan situation utreda och åtgärda trakasserierna, det vill säga sätta stopp för trakasserier samt motverka jargong genom så kallade aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder innebär att arbeta förbyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för allas lika värde och möjligheter.

Om en arbetsgivare och/eller arbetskollegor utsätter någon för trakasserier kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den utsatte.

En bild med texten ” Mina kollegor säger rasistiska saker om min sambo. Kan det vara diskriminering? Juridiskt ansvarig Admela svarar" mot en gul bakgrund.

Om någon skickar oönskade dickpics till mig. Vad gör jag?

Att få oönskade bilder eller videor på könsorgan utgör sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen och kan vara sexuellt ofredande enligt brottsbalken.
Sexuella trakasserier enlig diskrimineringslagen är ett uppträdande av sexuell natur som kränker den utsattes värdighet. Det kan t.ex. vara sexualiserat språkbruk, blickar, gester och kommentarer men även sexuella meddelanden eller bilder (exempelvis så kallade dickpics). Det är den utsatte som avgör vad som är kränkande.

Om du blir utsatt för sexuella trakasserier i skolan är det viktigt att berätta för en vuxen på skolan lärare, skolkurator eller rektor samt anmäla till polisen. Skolan har en skyldighet att agera mot sexuella trakasserier när de uppstår, oavsett om det är elever eller personal på skolan som utsätter en. Det innebär att när skolans personal får reda på att något hänt ska rektor så fort som möjlig undersöka händelsen för att förhindra sexuella trakasserier. Utredningen omfattar även situationer som händer utanför skolan men som ändå har betydelse för det som händer i skolan, exempelvis sociala medier.

Enligt diskrimineringslagen har skolorna ett ansvar att förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Det ska också finnas särskilda riktlinjer och rutiner.

Det du kan göra är att säkra din bevisning genom att ta skärmdumpar på de meddelanden du har fått. Alla kan utsättas för sexuella trakasserier. Det spelar ingen roll vilket kön en har.

Vad menas med delad bevisbörda vid diskriminering?

Diskriminering är ofta subtil och svår att bevisa. Vid diskriminering används därför en bevislättnad för den som upplever sig ha blivit diskriminerad genom att bevisbördan delas mellan parterna.  

Bevisregeln i diskrimineringslagen är en så kallad presumtionsregel. Det innebär att den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier ska visa på omständigheter som ger anledning att anta att hen har blivit utsatt för diskriminering eller repressalier.

När personen som upplevt sig bli diskriminerad (eller dess företrädare) har visat på sådana omständigheter går bevisbördan över på motparten som då ska visa att diskriminering inte har förekommit. Lättnaden i bevisbördan   beror på att det generellt sett är ganska svårt att fullt ut bevisa att man blivit diskriminerad. Nyckeln ligger i vad som krävs för att visa ”anledning att anta”.

Exempel på när bevisbördan går över på arbetsgivaren:

En kvinna blir uppsagd från sitt arbete och antar att uppsägningen är kopplad till hennes graviditet och kommande föräldraledighet. Hon påvisar att det finns ett tidssamband mellan arbetsgivarens kännedom om graviditeten och uppsägningen. Bevisbördan går då över på arbetsgivaren som behöver visa att så inte är fallet. Om arbetsgivaren inte kan motbevisa detta uppstår frågan om diskriminering. 

En arbetssökande erbjöds inte en tjänst den sökt trots bättre meriter än den som fick tjänsten. Personen antar att anledningen är hens etniska tillhörighet eftersom tjänsten gick till en person med svensk etnisk tillhörighet. Arbetsgivaren har känt till arbetssökandes etniska tillhörighet. Bevisbördan går över på arbetsgivaren att visa på att den personen som fick tjänsten är mer lämpad. Om arbetsgivaren inte kan bevisa detta uppstår frågan om diskriminering.

Jag blir utsatt för sexuella trakasserier på jobbet, vad kan jag göra?

Att utsätta någon för sexuella trakasserier är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Diskrimineringslagens definition av sexuella trakasserier är ”Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Det kan handla om tafsande, ovälkomna sexuella anspelningar eller komplimanger. Det kan också vara ett sexualiserat språkbruk, blickar, gester, jargong, sms och bilder.

Det är alltid den utsatta som avgör om ett beteende är kränkande. Att säga ”Det var ju bara ett skämt” är alltså inget giltigt försvar eftersom avsikten inte spelar någon roll i sammanhanget. Utifrån ett juridiskt perspektiv är det viktigt att den som utsätts klargör för den som trakasserar att beteendet är oönskat. Ibland kan handlingar vara så uppenbart kränkande att det räknas som sexuella trakasserier utan att en behöver säga ifrån. Till exempel att någon kallar någon för hora eller andra kränkande uttryck, drar i behåbandet eller tittar i urringningen.

Blir du utsatt för sexuella trakasserier är det viktigt att du anmäler det till din arbetsgivare. När en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare har blivit utsatt för sexuella trakasserier är arbetsgivaren skyldig att snarast utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och vidta åtgärder för att sätta stopp för och förbygga sexuella trakasserier i framtiden. Arbetsgivarens utredningsskyldighet omfattar all verksamhet som har ett samband med arbetet, t.ex. tjänsteresor, personalfest och personalkonferens men också kännedom om händelser på fritiden som kan innebära att det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte utreder eller vidtar åtgärder för att förhindra detta kan arbetsgivaren bli skyldig att betala ut en diskrimineringsersättning till den som blivit utsatt.

Vad kan du göra:

  • Gör klart att beteendet är oönskat. Du kan göra det på olika sätt, t.ex. muntligt eller genom mejl och SMS.
  • Dokumentera vad som händer, skriv detaljerade dagboksanteckningar. Spara sms, bilder, lappar eller mejl som känns kränkande. Berätta vad som hänt exempelvis för arbetsgivare, arbetskollegor, läkare, din partner eller arbetsmiljöombud/skyddsombud på arbetsplatsen.
  • Om beteendet inte upphör eller situationen blir värre, anmäl det som hänt. I första hand ska du vända dig till din arbetsgivare. Om det är arbetsgivaren som utsätter dig ska du vända dig till företrädare för arbetsgivaren/någon med arbetsledande befattning. Om arbetsgivaren inte gör något för att lösa situationen kan du som medlem i ett fackförbund anmäla till facket. Om du inte är medlem i facket kan du kontakta Örebro Rättighetscenter eller Diskrimineringsombudsmannen. Du kan också anmäla personen som trakasserar dig till polisen eftersom vissa handlingar är brottsliga.
Texten "Jag blir utsatt för sexuella trakasserier på jobbet, vad kan jag göra? - Juridiskt ansvarig Admela svarar" mot en gul bakgrund

Jag är rädd för negativa konsekvenser ifall jag anmäler arbetsgivare för trakasserier

Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att utsätta någon för repressalier alltså negativa konsekvenser eller bestraffning pga. att arbetstagaren har: anmält eller påtalat diskriminering eller trakasserier, medverkat i en utredning om diskriminering, avvisat eller fogat sig (gått med på mot sin vilja) i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.
Repressalierskydd gäller när du är anställd, gör en förfrågan eller söker arbete, söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.
Exempel på repressalier är försämrade arbetsvillkor/förhållanden såsom löneavdrag, omplacering, orimlig arbetsbörda eller befordran/förmåner som dras in. Det kan också vara att bli behandlad hotfullt eller kränkande.

Om du blir utsatt för repressalier ska du vända dig till en företrädare för arbetsgivaren eller någon med arbetsledande befattning eller fackförbund om du är medlem i. Du kan också kontakta Örebro Rättighetscenter. Vissa repressalier är straffbara enligt brottsbalken och ska då polisanmälas.

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren ha riktlinjer och rutiner för att förhindra och förbygga repressalier på arbetsplatsen.

Jag är rädd för negativa konsekvenser ifall jag anmäler min arbetsgivare för trakasserier. Juridiskt ansvarig Admela berättar

Jag får inte hjälp av facket, vad kan jag göra?

Om du upplever att du har blivit utsatt för diskriminering av facket eller upplever att du inte fick rätt stöd i ditt ärende hos dem så finns det en funktion inom fackförbundets egen verksamhet där du kan lämna in ett besvärsärende. Detta ska föranledda en objektiv intern utredning, vilket kan leda till ersättning till medlemmen. Du kan också vända dig till Örebro Rättighetscenter eller Diskrimineringsombudsmannen.

Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för en arbetstagarorganisation (fackförbund) att diskriminera sina medlemmar när det kommer till medlemskap eller medverkan i organisationen och förmåner som organisationen tillhandahåller till medlemmarna 2 kap 11 §DL.

Förbudet omfattar alla former av diskriminering och gäller beslutsfattande, all formell och informell handläggning av ärenden, underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder samt faktiskt handlande och trakasserande bemötanden. Med förmåner menas allt som kan vara till nytta för medlemmen och som utgår till denne på grund av medlemskapet. Till exempel att organisationen förhandlar för eller företräder en medlem inför domstol.

Jag får inte hjälp av facket, vad kan jag göra? Juridiskt ansvarig Admela berättar

Jag nekades praktik på en byggarbetsplats, de sa att ”det är för hårt arbete för en tjej”, är detta diskriminering?

”Jag går en utbildning med obligatorisk praktikperiod men får inte den praktikplacering jag önskar. Byggföretaget avrådde mig med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. Är detta diskriminering?”

En arbetsgivare får inte könsdiskriminera den som hos arbetsgivaren gör förfrågan om, söker eller gör praktik. Förbudet avser arbetspraktik, yrkespraktik, praktik via arbetsförmedlingen, en universitets- eller högskoleutbildning eller PRAO (praktisk arbetslivsorientering i grundskolan).

Även om arbetsgivare menade väl, hävdar att hen sa det för att vara ”snäll” eller om avsikten är att gynna eller bespara någon lidande eller obehag men effekten blir att du nekas praktikplats så har du utsatts för diskriminering. Det krävs inte någon avsikt att diskriminera för att en handling ska räknas som diskriminering i lagens mening. Diskrimineringslagen tar alltså ingen hänsyn till uppsåt utan det är effekten av beteendet som är avgörande.

Förutom att diskrimineringslagen skyddar enskilda i olika situationer ställer den krav på arbetsgivaren att arbeta med aktiva åtgärder för alla sju diskrimineringsgrunder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder är till för att motverka diskriminering i arbetslivet, främja allas lika möjligheter och rättigheter samt ändra på strukturer och rutiner som kan skapa diskriminering.

Jag nekades praktik på en byggarbetsplats, de sa att ”det är för hårt arbete för en tjej”, är detta diskriminering? Juridiskt ansvarig Admela svarar

Vad menas med aktiva åtgärder i arbetslivet?

Arbetsgivaren har en skyldighet utifrån diskrimineringslagen (2008:567) att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Arbetet ska genomföras systematiskt i fyra steg – att undersöka, analysera, åtgärda och följa upp hinder för lika rättigheter och risker för diskriminering inom fem områden. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder som berör arbetsförhållanden, bestämmelser om löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och övrig kompetensutveckling samt möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Arbetsgivaren ska främja en jämn könsfördelning, ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier* samt genomföra årliga lönekartläggningar.

Arbetet med aktiva åtgärder ska ske i samverkan med arbetstagare. Arbetsgivare med minst 25 anställda ska dokumentera alla delar av det löpande arbetet med aktiva åtgärder. Krav på dokumentation med lönekartläggning gäller för arbetsgivare med minst 10 anställda.

Om en arbetsgivare inte följer bestämmelserna om aktiva åtgärder kan du som arbetstagare kontakta ditt lokala fackförbund om du är medlem i ett eller göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vars uppgift är att förmå en arbetsgivare att följa bestämmelserna.

För att läsa mer om hur arbetsgivare är skyldiga att förebygga diskriminering klicka här

*För beskrivning av repressalier se frågan ”Jag är rädd för negativa konsekvenser ifall jag anmäler arbetsgivare för trakasserier”

Bild med texten: Vad menas med aktiva åtgärder i arbetslivet? Juridiskt ansvarig Admela svarar.

Har du en fråga som du vill att juridiskt ansvarig besvarar här? Maila oss på info@rattighetscenter.se, skriv ”Vanliga frågor” som ämne på mailet.

OBS. Frågor som ställs som en del av ”Vanliga frågor” kan komma att publiceras på denna sida samt i våra sociala medier. Vi skriver inte ut namn i samband med publicering. Endast ett urval av inkomna frågor publiceras. 

”Vanliga frågor” är till för allmänna frågor av allmänt intresse. Har du frågor om något som hänt dig som du önskar hjälp att lösa erbjuder vi kostnadsfri juridisk rådgivning, läs mer om den juridiska rådgivningen här.