Att det finns ojämlikheter mellan könen är ingen nyhet. Men, något som många inte vet om är att detta även gäller diagnoskriterier för vissa funktionsvariationer. Den här texten kommer att lyfta hur detta drabbar flickor med ADHD och/eller autismspektrumtillstånd*.
Diagnoskriterierna för dessa två diagnoser är framtagna efter forskning på killar. Det betyder att kriterierna främst är utformade efter killar och deras symptom. Detta riskerar att leda till att skolan och vården missar andra barn med samma diagnoser, som i sin tur leder till att barnens diagnos fastställs senare i livet. Det finns endast minimal forskning kring skillnaden hos könen med diagnoserna. Den lilla forskningen som finns lyfter att killar oftast är mer utåtagerande än andra kön. Likt mycket annan forskning saknas dessvärre helt studier som inkluderar personer som identifierar sig bortom de två binära könen, exempelvis icke-binära. Här behövs mycket mer forskning för att ställa säkrare diagnoser för alla barn!
Kvinnor som fått sin diagnos senare i livet har inte jobb eller universitetsutbildning i samma utsträckning som killar med samma diagnos, enligt forskning publicerad av BMS Psychiatry. Det finns även en större risk hos tjejer att få problem i skolan och uppleva emotionella svårigheter. Enligt en rapport från Riksorganisationen Attention upplever 88% av flickor med ADHD och/eller autismspektrumtillstånd psykisk ohälsa. Detta jämfört med befolkningen i stort där, 18 % av alla kvinnor upplever psykisk ohälsa. Mycket kan bero på att dessa personer inte fångas upp och inte får rätt stöd i tid. Detta medför att andra inte får samma förutsättningar som killar.
Det finns ett stort behov av ökad kunskap hos de som möter barn och unga som t.ex. föräldrar och lärare. Detta för att enklare och tydligare fånga upp de som har diagnoser och för att sätta in rätt stöd och anpassningar. Om ingen fångar upp tecken, får inte barnet en utredning och en chans att få stödinsatser innan barnet blivit vuxet. Det krävs en gemensam insats mellan forskare och lärare för att fånga upp alla barn i tid så att även de får samma förutsättningar att lyckas i livet. Likabehandlingsarbete är att bredda forskning vad gäller dessa diagnoser för att alla ska få sin diagnos i tid och för att alla med diagnoserna ska få möjlighet till stöd.
Sammanfattningsvis, för att fånga upp dessa barn behövs först och främst ökad kunskap. Vuxna som kommer i kontakt med barn behöver mer kunskap kring hur symptomen kan se ut hos flickor och icke-binära personer. Alla barn med funktionsvariationer så som ADHD och/eller autismspektrumtillstånd har rätt till stöd och anpassningar i skolan. Får en inte det kan en vända sig till oss på Örebro Rättighetscenter för att få hjälp, då kan det exempelvis röra sig om bristande tillgänglighet. Tillsammans ser vi till att alla barn syns!
* Ett samlingsnamn för funktionsvariationer som t.ex autism och hög funktionerande autism (Aspergers syndrom).
Rebecca Runesson, Örebro Rättighetscenter.
Referenser
Hasse Hedström, ”Skolan och vården missar flickor med ADHD”
https://www.lararen.se/specialpedagogik/annat/skolan-och-varden-missar-flickor-med-adhd (hämtad 27 november)
Nina Norén, ”Flickor med autism och ADHD måste upptäckas och få stöd tidigare”
https://attention.se/2019/03/flickor-med-autism-och-adhd-maste-upptackas-och-fa-stod-tidigare/ (hämtad 27 november)
1177, ”Autismspektrumtillstånd – AST”
https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/autism/ (Hämtad 30 november)
Malin Askerlund, ”Flickan man inte ser”
https://www.specialnest.se/liv-hem/flickan-man-inte-ser (hämtad 26 november)
Elina Johansson, ”Tjejer och kvinnor med NPF”
https://www.attention-stockholm.se/blogg/111-kvinnor-med-npf (hämtad 30 november)
Riksförbundet Attention ”Se mig, förstå mig, ta mig på allvar”, sida 8,
https://issuu.com/familjelyftet/docs/rapport_-_flickor-kvinnor-npf_och_psykisk_oha_lsa_ (hämtad 1 december)
Folkhälsomyndigheten, kategori ”psykiskt välbefinnande, nedsatt”
https://www.folkhalsomyndigheten.se/datavisualisering/ (hämtad 2 december)
