Den 11 oktober är det internationella flickdagen. Dagen instiftades 2011 av FN:n för att uppmärksamma flickors situation i världen. För att belysa flickor och tjejers situation, har även den digitala kampanjen #flickafakta synts i sociala media sedan 4 oktober. Syftet med kampanjen är att sätta ljus på utmaningar, orättvisor, men också den kraft och styrka flickor och unga kvinnor besitter. Men varför behövs en egen dag och en kampanj? Undertecknade menar att det är för att flickor och unga kvinnor inte bara är den grupp med minst makt och inflytande, flickor är också särskilt utsatta.
Vi ser i vårt arbete dagligen flickors komplexa utsatthet. Flera intersektioner av utmaningar drabbar flickor och unga tjejer, på grund av sitt kön eller könsidentitet, religion, funktionalitet, sexualitet, etnicitet och sin ålder. Få platser är fredade. Flickor och unga kvinnor blir utsatta i skolan, i hemmet och på arbetsmarknaden senare i livet. Därför måste flera aktörer arbeta på bred front för att förstå och sudda ut den särskilda utsatthet som drabbar just flickor och unga kvinnor.
Den senaste tioårsperioden ser vi både framsteg och bakslag vad gäller flickors rättigheter. De framsteg som görs globalt för flickor i tidig ålder följer inte nödvändigtvis dem genom livet, mycket på grund av normer och värderingar. Det finns helt enkelt andra förväntningar på vad flickor ska och kan göra – förväntningar som begränsar och påverkar tillgång till rättigheter. Flickors rättigheter villkoras av de sociala sammanhang de lever i, där könsroller och normer skapar en utsatthet som i jämförelse med andra grupper är påtaglig.
Flickor är exempelvis i större omfattning än pojkar utsatta för kränkningar från andra barn och unga, visar siffror från Friends. Bland elever i åk 6-9 är det fler flickor än pojkar som svarar att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Friends 10-årsanalys visar också att andelen flickor i åk 3-6 som utsatts för nätkränkningar har ökat från 21 procent till 29 procent på sju år. Det är den mest omfattande försämringen gällande nätkränkningar under de senaste tio åren, med en större andel utsatta i princip för varje år som gått.
Även flickor och tjejer med funktionsnedsättningar har en extra utsatt situation. Skolenkäten 2022 visar nämligen att flickor med autism får anpassningar i lägre grad, har fler frånvarodagar och oftare mår mycket dåligt i skolan. Också när flickor och unga kvinnor vill ta plats, bestämma över sin egen kropp och utmana traditionella könsroller reagerar delar av omvärlden med hat, hot, våld och trakasserier. Många vittnar om att de då tystnar.
Trots att flickor tystas finns det många som kämpar för att göra sina röster hörda. Trots ökade psykiska besvär klarar flickor i Sverige i hög grad sin utbildning, och engagerar sig också i de frågor som kan påverka deras livsvillkor. Bara i Örebro beskriver rapporten “Liv & hälsa ung 2023” från Region Örebro län att mer än hälften av flickorna är engagerade i frågor om jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Med denna vetskap blir det viktigt att se hur verksamheter eller frågor som rör flickor och tjejer specifikt prioriteras i länet och kommunerna. Medel som riktar sig just till verksamheter eller frågor riktade till specifikt flickor och unga kvinnor, prioriteras dessa? Hur ser det exempelvis ut vad gäller tjejjoursverksamhet eller verksamhet som utövas av majoriteten tjejer/flickor, eller riktade insatser som främjar flickor och tjejers hälsa och välmående?
Idag på internationella flickdagen kan vi uppmärksamma flickors unika position specifikt, men också alla andra dagar måste vi aktivt arbeta för att säkerställa flickor och unga kvinnors mänskliga rättigheter, i Örebro och världen över.
Caroline Daly, Örebro Rättighetscenter
Sabina Tärnqvist, Örebro Tjejjour
Sofia Ingvarsson, Tegelbruket
