Idag är det internationella dagen för mänskliga rättigheter. Dagen inrättades år 1950 för att hedra FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs av generalförsamlingen 10 december 1948. Idag stadgas det i vår grundlag att; alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Enligt Artikel 7 i konventionen om de mänskliga rättigheterna, ska alla människor vara lika inför lagen och vara berättigade till samma skydd av lagen utan att diskrimineras av något slag. Detta gäller ett skydd mot alla former av diskriminering.
Skyddet mot diskriminering är lagstiftat i de flesta länder världen över idag. Trots detta efterlevs inte alltid skyddet och många människor blir utsatta för diskriminering. De blir utsatta i skolan, på sin arbetsplats eller av myndigheter. Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder, funktionsvariation, religion eller annan trosuppfattning och etnisk tillhörighet. Det finns ändock normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden i vår värld som innebär att alla människor i praktiken inte har lika rättigheter och möjligheter.
Trots diskrimineringslagens skydd blir majoriteten av oss någon gång i livet sämre behandlade enbart på grund av dem vi är, vår identitet. [1]Flickor anses i flera länder världen över vara mindre värda än pojkar. I vissa länder är det vanligt att genomföra tester som talar om könet på fostret, för att göra det möjligt att välja bort en flicka genom abort, i dessa fall blir flickor diskriminerade innan de ens fötts. [2] Flickor risker även att utsättas för misshandel, våldtäkt, övergrepp och varje år kränks miljontals kvinnors rättigheter bara på grund av att de är flickor.[3] Parallellt med den positiva utvecklingen med att könsidentitet blivit en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen ser vi dock fortfarande en högre grad av psykisk ohälsa bland transpersoner. Så mycket som varannan transperson har övervägt att ta sitt liv.[4] Transpersoner upplever också i högre uträckning än andra att de är rädda för att bli diskriminerade i samband med besök inom hälso- och sjukvården.[5]
Diskrimineringen gentemot de av oss med en funktionsvariation är ofta grundad i fördomar eller attityder gentemot dessa personers förmågor eller kunskaper. Den 24 juni 2014 beslutade Sveriges riksdag att inkludera bristande tillgänglighet som en ny form i den svenska diskrimineringslagen, ett positivt steg framåt. Trots den rådande lagstiftningen uppger personer med funktionsvariationer att det fortfarande i många avseenden upplever sig diskriminerade med grund i bristande tillgänglighet.[6] Pride är ytterligare ett positivt exempel på när människor tillsammans samlas för att hylla och stötta de människor som på grund av deras sexuella läggning inte överallt i världen har rätt till att älska vem de vill. Tyvärr delar inte alla denna uppfattning och det var i år, 2019, som kommunen i Sölvesborg valde att inte längre hissa Prideflaggan på stadshusets tak. Ett resultat av människor som inte ville att Pride och politik bör blandas samman och att Pride inte bör existera i politiska sammanhang. Detta sker trots att vi kan se att det är precis det som krävs för att förändra normer i samhället som i sin tur leder till mer inkluderande lagstiftning – kärlek och inkludering bör alltså existera mer i politiska sammanhang och beslut. Människor utsätts dagligen världen över för förtryck på grund av sin sexuella läggning. De blir utsatta för diskriminering, hot, trakasserier och mobbning. I några länder är det dessutom förlagt med dödsstraff att vara homosexuell. I bara Sverige uppskattades det, år 2014, att 42 000 personer blivit utsatta för olika typer av hatbrott som kunde härledas till individens sexuella läggning. 42 000 individer. Det är mer än vad det finns sittplatser på Ullevi stadium i Göteborg.[7]
Samtidigt kan vi se att äldre blir diskriminerade i relativt hög utsträckning på arbetsmarknaden och att detta kan härledas till de negativa föreställningar som samhället har kring äldre, och äldre människors förmågor, eller brist på sådana[8]. Forskning på området har framställt att chansen att bli kallad till arbetsintervju minskar från 40 års ålder, när du har halva ditt arbetsliv kvar.[9] I Sveriges grundlag har vi även religionsfrihet. Trots detta rapporteras minst en attack mot moskéer i Sverige varje vecka. Det handlar om olika former av skadegörelse men även mordbränder. [10] Det blir således inte tryggt och säkert för alla människor att få utöva sin religion. Studier har också påvisat att det i Sverige föreligger fortsatt diskriminering gentemot personer som uppfattas ha annan etnisk tillhörighet än svensk, exempelvis personer med utländska namn, både i arbetslivet och på bostadsmarknaden. I en rekryteringsprocess är det exempelvis sämre chans att du blir kallad till intervju om du har ett utländskt namn, enligt forskningsstudier i området.[11]
Att stora orättvisor i samhället råder har nog inte gått någon förbi. Det kan upplevas som överväldigande och en enkel väg att gå är att sätta skyddslapparna på. Hur kommer det då sig att så många människor blir sämre behandlade, diskriminerade och hatade, på grund av deras identitet? Är det ett resultat av okunskap? Rädsla för ovisshet? Djupt rotade normer och uttryck? Förmodligen en blandning av alla tre. Att bryta mot diskrimineringslagen är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Att arbeta mot diskriminering och för de mänskliga rättigheterna och allas lika värde måste vi alltså tillsammans hjälpas åt.
Det kan därmed inte accepteras att de rättigheter som alla människor ska ha, är olika för olika människor. Det är därför självklart att den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter i artikel 1 följs av ett diskrimineringsförbud. Ett anti-diskriminerande arbete är således en central del i arbete med de mänskliga rättigheterna. Ett arbete vars syfte är att alla människors ska få vara inkluderade och att minska polarisering som leder till motsättningar mellan olika grupper. Den skillnad som du kan göra är att ta ansvar för de val som du tar i ditt vardagliga liv. Hur du bemöter människor och hur du väljer att agera kan göra stor skillnad. Vi behöver alla hjälpas åt att informera varandra och uppmärksamma skadliga normer och uttryck då det inte är någon annan än vi tillsammans som upprätthåller dem. För din skull och för din omgivnings skull. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Totalt sett är det dock ljusare idag än för hundra år sedan. Allt fler länder förbättrar sitt arbete med de mänskliga rättigheterna och det finns många organisationer som arbetar med frågor som rör antidiskriminering. Låt inte människors problematiska uttalanden i fikarummet gå obemärkt förbi, ta ställning och hjälp till att se till att människor får rätt till sina mänskliga rättigheter genom att inte diskrimineras.
Tova Råstedt för Örebro Rättighetscenter
Fotnoter:
[1] Regerignskansliet, ”FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter”, Tillgänglig: http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060621/9649d2011fd4f5bb858acf1419189c67/konventionstexter_pdfversion.pdf, 2006, (hämtad 2019-11-27)
[2] UNICEF, ”I flera delar av världen anses flickor vara mindre värda”, Tillgänglig: https://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor, 2018, (hämtad 2019-11-27)
[3] AMNESTY, ”Kvinnors rättigheter”, Tillgänglig: https://www.amnesty.se/vara-rattighetsfragor/kvinnors-rattigheter/, (hämtad 2019-11-27)
[4] Myndigheten för ungdoms- och civilfrågor, ”Unga hbtq-personer utsatta för våld och diskriminering”, Tillgänglig: https://www.mucf.se/unga-hbtq-personer-utsatta-vald-och-diskriminering, (hämtad 2019-11-27)
[5] Folkhälsomyndigheter, ” Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner – en rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige”, Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsan-och-halsans-bestamningsfaktorer-for-transpersoner-en-rapport-om-halsolaget-bland-transpersoner-i-sverige/, 2019, (hämtad 2019-11-27)
[6] Albert Martinsson, ”Så diskrimineras människor med funktionsnedsättning”, Svensk handikapptidskrift, 2014, Tillgänglig: http://svenskhandikapptidskrift.se/sa-diskrimineras-manniskor-med-funktionsnedsattning/, (hämtad 2019-11-27)
[7] Diskrimineringsombudsmannen, ”Sexuell läggning som diskrimineringsgrund”, Tillgänglig: https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/sexuell-laggning-som-diskrimineringsgrund/, 2019, (hämtad: 2019-11-27)
[8] Diskrimineringsombudsmannen, ”Ålder som diskrimineringsgrund”, Tillgänglig: https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/alder-som-diskrimineringsgrund/#4, 2019, (hämtad 2019-11-27)
[9] Lovisa Biwall Sandberg, ”Allt vanligare med åldersdiskriminering”, Tillgänglig: https://www.xn--fackfrbund-icb.com/artiklar/allt-vanligare-med-%C3%A5ldersdiskriminering, 2018, (hämtad 2019-11-27)
[10] Lena Pettersson, ”Ny rapport: Minst ett angrepp i veckan mot moskèer under 2017, Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-moske-attackeras-i-snitt-varje-vecka, 2018, (hämtad 2019-11-27)
[11] Linneuniversitet, ”Lättare att få jobb om du har ett svenskt namn”, Tillgänglig: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2016/lattare-att-fa-jobb-om-du-har-ett-svenskt-namn/, 2017, (hämtad: 2019-11-27)
Källförteckning
AMNESTY, ”Kvinnors rättigheter”, Tillgänglig: https://www.amnesty.se/vara-rattighetsfragor/kvinnors-rattigheter/, (hämtad 2019-11-27)
Diskrimineringsombudsmannen, ”Sexuell läggning som diskrimineringsgrund”, Tillgänglig: https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/sexuell-laggning-som-diskrimineringsgrund/, 2019, (hämtad: 2019-11-27)
Diskrimineringsombudsmannen, ”Ålder som diskrimineringsgrund”, Tillgänglig: https://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/alder-som-diskrimineringsgrund/#4, 2019, (hämtad 2019-11-27)
Folkhälsomyndigheter, ” Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner – en rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige”, Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsan-och-halsans-bestamningsfaktorer-for-transpersoner-en-rapport-om-halsolaget-bland-transpersoner-i-sverige/, 2019, (hämtad 2019-11-27)
Linneuniversitet, ”Lättare att få jobb om du har ett svenskt namn”, Tillgänglig: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2016/lattare-att-fa-jobb-om-du-har-ett-svenskt-namn/, 2017, (hämtad: 2019-11-27)
Martinsson Albert, ”Så diskrimineras människor med funktionsnedsättning”, Svensk handikapptidskrift, 2014, Tillgänglig: http://svenskhandikapptidskrift.se/sa-diskrimineras-manniskor-med-funktionsnedsattning/, (hämtad 2019-11-27)
Myndigheten för ungdoms- och civilfrågor, ”Unga hbtq-personer utsatta för våld och diskriminering”, Tillgänglig: https://www.mucf.se/unga-hbtq-personer-utsatta-vald-och-diskriminering, (hämtad 2019-11-27)
Pettersson Lena, ”Ny rapport: Minst ett angrepp i veckan mot moskèer under 2017, Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-moske-attackeras-i-snitt-varje-vecka, 2018, (hämtad 2019-11-27)
Regeringskansliet, ”FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter”, Tillgänglig: http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/060621/9649d2011fd4f5bb858acf1419189c67/konventionstexter_pdfversion.pdf, 2006, (hämtad 2019-11-27)
Sandberg Biwall Lovisa, ”Allt vanligare med åldersdiskriminering”, Tillgänglig: https://www.xn--fackfrbund-icb.com/artiklar/allt-vanligare-med-%C3%A5ldersdiskriminering, 2018, (hämtad 2019-11-27)
UNICEF, ”I flera delar av världen anses flickor vara mindre värda”, Tillgänglig: https://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor, 2018, (hämtad 2019-11-27)
