Okunskap leder till fördomar, genom historien har förutfattade meningar kring samer funnits
hos svenska staten och majoritetssvenskarna. Under de senaste hundra åren har rättsprocess efter rättsprocess avverkats mellan svenska staten och samer angående äganderätt till mark. Majoriteten av domsluten har varit till nackdel för samer. Först nu, 2020 fick samerna äntligen medvind när Girjas sameby fick rätten att på sin egen mark bestämma över jakt, fiske och renskötsel. Den mark som Girjas samer ärvt generation efter generation i tusentals år. Samernas historia har kantats av motgångar och utsatthet, och idag på samernas nationaldag vill vi särskilt belysa hur det sett ut de senaste hundra åren vad gäller samers fri- och rättigheter, men också den ständiga konflikten mellan svenska staten och samer kring mark och jakträtt.
Under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet fastslogs det, genom rasbiologin, att samer var andra klassens medborgare och mindre värda än den övriga befolkningen. Det ansågs att samer enbart var kapabla till att sköta renar vilket gjorde att samer enbart kunde försörja sig på renskötsel. Situationen för samer under mitten av 30-talet var kritisk och många levde i fattigdom, samtidigt gav svenska staten bidrag till torpare ”med rätt blod” så att fler kunde flytta norrut och bruka jord. Det var dessutom nu som industrialismen förflyttades alltmer uppåt där exempelvis gruvor och järnvägar byggdes utan att ta hänsyn till vart samer hade sina marker. Genom nästan hela 1900-talet har den svenska staten tagit beslut om samers marker utan att ens diskutera huruvida de skulle påverkas. Så trots att samer brukade den mark de ärvt i generation efter generation i över tusen år, fick de flytta på sig för att svenska staten behövde området till jakt och jordbruk.
Med tiden har mer acceptans och respekt för samer vuxit fram, Diskrimineringslagen och lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk är två lagar som möjliggör ett särskilt skydd för samer. Den avgörande domen om marken i Girjas har skapat ett hopp och tro för samer att det nu kommer vara möjligt att få tillbaka mark. Tidigare har begreppet urminnes hävd inte varit ett starkt argument i svensk domstol, vilket Sverige fått kritik av EU för. Men genom utfallet i Girjas-domen finns en chans att ILO-konventionen 169 kommer att ratificeras i Sverige. Kortfattat innebär konventionen ett stärkt skydd för samer att få behålla sin mark och i samråd med riksdagen faktiskt få tillbaka den mark de från början brukade, samer får en starkare ställning i rättssak vilket gör det lättare att erhålla mark med argumentet av urminnes hävd.
Fördomar och ett visst hat mot samer finns kvar, efter Girjas-domen har ordförande för Girjas sameby blivit dödshotad. Det har även skrivits kränkande och hatiska kommentarer riktade mot samer på sociala medier på grund av domslutet i Girjas-domen. Men trots det är samer ändå i gott mod och har stora förhoppningar på att deras ställning ska stärkas i beslutsfattandet om markerna i Sápmi. Så idag firar vi samers nationaldag och att Sverige är en plats för alla. Möjligtvis att Girjas-domen är ett steg närmare ratificeringen av ILO 169 och att det på så sätt stärker samers mänskliga fri- och rättigheter.
Louice Granholm
Örebro Rättighetscenter
Källor:
