Idag uppmärksammar vi Världsteckenspråksdagen, även känd som World Day of Sign Language (WDSL). Dagen har sitt ursprung i den kongress som hölls den 10 september 1880 i Milano, där det beslutades att teckenspråk skulle förbjudas som undervisningsspråk. Syftet med dagen är att uppmärksamma och främja läget för teckenspråket i Sverige och övriga världen. I dagsläget är nämligen Sverige ett av fåtal länder i världen som erkänt teckenspråket.
Att få använda sitt språk är en grundläggande rättighet. Genom språket kommunicerar vi med världen och människor emellan. Att inte ha den rätten innebär därför ett stort hinder för individers möjligheter i livet. I Sverige är teckenspråket sedan 2009 skyddat genom språklagen, vilket innebär att stat, landsting och kommun har ansvar att skydda och främja användningen av teckenspråk. Det är således lagstadgat i Sverige att du som använder teckenspråk ska ges möjlighet att lära dig, använda och utveckla ditt språk. Såhär ser det dock inte ut i alla länder och därför är det viktigt att vi uppmärksammar denna dag.
Något som en del kanske inte känner till är att teckenspråket skiljer sig mellan olika länder. Precis som talspråket är olika i olika länder, så är även teckenspråket det. Det svenska teckenspråket erkändes som ett språk år 1981 och har en juridisk ställning som liknar de officiella minoritetsspråken. Idag är det omkring 30 000 personer i Sverige som använder det svenska teckenspråket. Utav dessa är det mellan 8000 – 10 000 personer som har teckenspråket som sitt modersmål.
