Idag är det den internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi, dagen är till för att belysa den diskriminering, utsatthet och hatbrott HBTQI-personer får uppleva i sin vardag. Anledningen till att det blev just den 17 maj är för att Världshälsoorganisationen tog, den 17 maj 1990, bort homosexualitet som psykisk sjukdom från sin lista över hälsoproblem. Örebro rättighetscenter har intervjuat två personer från Örebro för att lyfta HBTQI-personers situation i Örebro idag. Lukas identifierar sig som transman och Elin som homosexuell kvinna. [1]

Upplever du homofobi/bifobi/transfobi i din vardag?

Lukas: Idag ser jag ändå ut som en man så jag möter det inte så mycket. Men under själva processen till att bli den jag verkligen är så upplevde jag det väldigt mycket. Folk stirrade, sa ganska kränkande saker till mig typ på bussen eller i kön till kassan på ICA. Under en arbetsintervju så fick jag väldigt konstiga frågor, jag har ett kvinnligt personnummer och den som intervjuade förstod inte alls att jag är man. Hen trodde jag hade skrivit fel på mitt CV och ställde väldigt privata frågor istället för att prata om mina erfarenheter och kvalifikationer. I andra sammanhang får jag, när människor inser att jag är transman, väldigt ofta frågor om vad jag har mellan benen vilket är väldigt kränkande.

Elin: Det skulle jag väl inte säga att jag gör då jag inte är stereotypiskt lesbisk och alla tror att jag är hetero. Men när folk som inte känner mig fått veta att jag är det så upplever jag att jag blir bemött annorlunda. Cis-män reagerar ofta genom att kontra med ”hur har tjejer sex?”, ”saknar du kuk?”. Från cis-kvinnor blir det mer ett misstänkliggörande av en som person, men även ett förminskande av lesbiska relationer genom att de oftast inte förstår hur en relation kan se ut utan en man.

Har du någon gång blivit diskriminerad eller trakasserad?

Lukas: Ja det har jag väl kanske redan svarat på i tidigare fråga. Men ja jag blir både diskriminerad och trakasserad ibland. Speciellt innan min hormonbehandling, då blev jag utslängd från herrarnas omklädningsrum och blev kallad för äcklig transa.

Elin: Eftersom jag ser ganska så stereotypiskt straight ut så upplever jag sällan det, eftersom folk som inte känner mig i regel inte vet att jag är gay. Men av cis-män upplever jag ofta diskriminering genom att aldrig bli tagen på allvar. Men det handlar nog mer om mäns inställning till kvinnor. Genom att bemötas med typ ”vem är mannen”, ”det är en fas”. Det kan också vara kommentarer som ”Varför skapade Gud mannen och kvinnan då?” eller ”du har inte träffat rätt kille bara”.

Har du berättat vad du identifierar dig som på din arbetsplats/skola? Reaktion?

Elin: Tyvärr känns det inte alltid helt tryggt att göra det, men oftast har jag gjort det i ett sammanhang där jag känner mig trygg och med någon person jag är trygg med.

Lukas: Jag känner mig inte trygg att göra det. Problemet är att jag fortfarande har ett kvinnligt personnummer så det blir automatiskt att de ”misstänker” att jag är transperson. Jobbet jag har nu har jag dock en väldigt bra chef som ser mig som den man jag är och presenterade mig för arbetsgruppen med ”Här har vi Lukas och han är ny hos oss”. Det är första gången en chef säger rätt.

Vad skulle du vilja ändra för att du ska kunna bli bättre bemött i samhället?

Elin: Att alla, specifikt de som ingår i normer och inte reflekterar över det, får gå obligatoriska utbildningar så de får lära sig om samhället och hur det ser ut.

Lukas: Jag håller med, obligatorisk utbildning i diskriminering. Hur omfattande diskrimineringen i samhället är och hur det sker utifrån alla diskrimineringsgrunder. Hur illa människor far på grund av läggning, att man är transperson eller inte passar in i samhällets snäva normer.

Känner du dig otrygg på vissa platser på grund av omgivningens fördomar?

Lukas: Många gånger ja, jag är rädd att folk ska utsätta mig för hot och våld på grund av att jag identifierar mig som transman.

Elin: Ja det gör jag, på många platser i samhället.

 

Idag finns det lagar som är till för att skydda HBTQI-personer mot diskriminering och trakasserier. Intervjuerna vittnar dock om att det än idag finns förutfattade meningar och att transpersoner och homosexuella personer har högre risk för att bli utsatta för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Den strukturella diskrimineringen av HBTQI-personer skapar en befogad orolighet hos personer inom grupperna, en rädsla för att bli utsatt för våld på grund av homo- och transfobi.

 

Ordlista:

Transperson – Ett paraplybegrepp som samlar en mängd identiteter, grupper och personer som på olika sätt identifierar sig med begreppet trans.Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då.

Cis-person – en person vars kropp, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen.

Trakasserier – Trakasserier är en form av diskriminering, ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet och uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder samt religion eller annan trosuppfattning.

 

[1] Lukas och Elin heter egentligen något annat