Idag firas Romernas internationella dag (även kallad romernas nationaldag) för 50e gången. Den firas den 8e april med anledning av den första romska kongressen som ägde rum i London 1971. Romer är ett folk som är utspritt över hela världen och den romska nationaldagen och flaggan som beslutades om under den där första kongressen är några av symbolerna att enas kring. Firanden sker över hela världen idag, men det är även en dag för att minnas.
Romer har en lång historia i Sverige, där den första omnämningen är från Stockholm år 1512. Den strukturella diskrimineringen av romer har dessvärre också en lång historia. Ett flertal olika lagar har under historien tagits fram för att inskränka romers rättigheter. År 2014 publicerade Regeringskansliet en vitbok om de kränkningar och övergrepp som romer utsattes för under 1900-talet och tog avstånd från dessa. Idag är romer skyddade genom en särställning som en av Sveriges officiella minoritetsgrupper. Den svenska minoritetspolitiken har som mål att ge skydd för nationella minoriteter. Det skyddet innebär bland annat en stärkt möjlighet till inflytande i frågor som rör grupperna samt ett stöd till de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Utöver minoritetslagen ger diskrimineringslagen och grunden etnisk tillhörighet ett särskilt skydd mot diskriminering.
Etnisk tillhörighet är en av de vanligaste grunderna för diskrimineringsanmälningar. Det går att se både för ärenden som kommer till Diskrimineringsombudsmannen och ärenden som kommer till oss på Örebro Rättighetscenter. Just diskrimineringen av romer har historiskt inte varit i dolda strukturer i samhället, utan den har varit tydligt i lag. Dessa strukturer som föder diskriminering försvinner inte bara för att de skadliga lagarna har försvunnit. Skadliga tankemönster och beteenden som lämnas kvar måste aktivt motarbetas av hela samhället, på alla nivåer.
Skyddet för den romska gruppen har ökat med tiden, men det innebär inte att diskrimineringen har tagit slut. Under 2013 uppdagades det att polisen i Skåne hade fört ett register över romska personer. Registret har fått skarp kritik från flertalet myndigheter och förklarats vara olagligt, då personuppgifter har samlats in med alldeles för otydliga ändamål. Ingen ansvarig har ställts till svars för upprättandet av detta register och inget åtal har väckts. Att registret över huvud taget uppfördes av en statlig myndighet illustrerar den strukturella diskriminering som romer fortfarande tvingas utstå, och det faktum att ingen har hållits ansvarig är ett underbetyg till det svenska rättssystemet.
Diskriminering är inte enbart enskilda situationer där någon har behandlat någon annan dåligt eller orättvist. Diskriminering sitter även i strukturer i samhället, så kallad strukturell diskriminering. Därför behöver antidiskrimineringsarbetet också vara strukturellt. Det räcker inte att utgå från att en bra värdegrund gör verksamheter immuna mot att diskriminera. I Rättighetscenters arbete kan vi se att verksamheterna som lyckas bäst med arbetet för lika rättigheter är de som låter antidiskrimineringsarbetet genomsyra alla delar av verksamheten. Ett steg för att lyckas är att ha en väl genomarbetad struktur med aktiva åtgärder mot diskriminering.
Sverige har en mörk historia av rasistiska strukturer, vilket går att se i hur staten har behandlat olika etniska minoritetsgrupper. Något annat som går att se är att de allra flesta verksamheter har strukturer som skapar diskriminering eller orättvisor. Indirekt diskriminering är ett exempel på när verksamheter diskriminerar personer för att de inte tillräckligt tydligt eller långtgående har analyserat vad för konsekvenser olika beslut och riktlinjer kan få. Det är för att undvika alla former av diskriminering och säkerställa lika rättigheter och möjligheter som diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder är så viktiga. Diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder tydliggör arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldigheter att arbeta aktivt och strukturellt mot diskriminering inom den egna verksamheten. Det gäller även den diskriminering som inte är avsiktlig. Aktiva åtgärder omfattar alla diskrimineringsgrunder och ställer krav på ett utförligt arbete med förebyggande och främjande åtgärder mot diskriminering och för lika rättigheter och skyldigheter.
En värdegrund är en bra markör över vilka värderingar en verksamhet vill stå för, men inte detsamma som ett aktivt och effektivt förebyggande av diskriminering. Ett genomtänkt arbete kan hindra diskriminering på riktigt. Idag skulle Örebro Rättighetscenter därför vilja lämna alla med en uppmaning att börja fundera på att de skadliga strukturer som finns i samhället även berör just din verksamhet. Utgå från att rasistiska strukturer påverkar verksamheten. Undersök sedan vilka specifika risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter som finns, samt utveckla en tydlig plan för att motverka de risker och hinder som upptäcks.
Anna Kjellin,
Praktikant på Örebro Rättighetscenter
Tips för den som vill veta mer:
