Idag uppmärksammas jämställdhetsdagen i syfte att visa på de skillnader som än idag finns mellan kvinnor och män. För trots att Sverige kommit långt i sitt jämställdhetsarbete visar statistiken på att män fortfarande gynnas på grund av sitt kön. Män har till exempel lägre utbildningsnivå än kvinnor men får ändå högre lön, högre inkomst och så småningom även högre pension än kvinnor. Men hur kommer det sig att människors kön påverkar deras förutsättningar i livet? I Sveriges övergripande jämställdhetspolitiska mål går det att finna en ledtråd på svaret. Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Grunden till skillnaderna i jämställhet kan därmed tänkas vara makt. Men vad är egentligen makt? Och vad ger människor makt?
Makt kan innebära många olika saker – makt att bestämma, makt att tala, makt att synas eller makt att vara. Vilka som har denna makt är starkt sammanflätat med de normer som finns i samhället. Att agera inom normen eller att upprepa normativa handlingar ger ofta fördelar och tillgång till makt. Den som istället bryter mot normen kan uppleva motstånd och hamna i en missgynnande ställning utan makt. Samhälleliga normer blir således en del av hur makt skapas. Desto närmare normen en person befinner sig, desto närmare makten befinner den sig.
I samhället har det alltid funnits en stark manlig norm, vilket innebär att det är en norm att vara man samt att kvinnor och ickebinära betraktas som något avvikande. Att det manliga är normen syns bland annat i vårt språk, till exempel i våra yrkesbeteckningar. Förutom att det finns många yrkesbeteckningar som slutar på man; tjänsteman, vetenskapsman, brandman, finns det också många manligt kodande yrkesbeteckningar kopplat till maktpositioner. Det är exempelvis vanligt att vi betonar att vi har en ”kvinnlig chef” om chefen är kvinna men är chefen man säger vi oftast bara ”chef”. Detsamma gäller för maktpositionen statsminister, där vi ofta använder antingen ”kvinnlig statsminister” eller bara ”statsminister”. Det är sällan någon använder benämningen ”manlig statsminister” för att visa på att det är en man som har positionen.
Eftersom det manliga är normen kommer det också skapas en maktordning i samhället, där det manliga könet är överordnat det kvinnliga könet. Beroende på om personer befinner sig inom eller utanför den manliga normen kommer det därför vara olika lätt att leva sina liv. En person som kategoriseras som en kvinna kommer statistiskt sett ha lägre lön, vara föräldraledig längre och ta mer ansvar för obetalt hemarbete än en man. Men vad händer om kvinnan dessutom rasifieras som en icke-vit person? Förutom de nackdelar som det kvinnliga könet kan medföra kommer hon då statistiskt sett också ha svårare att få bostad, diskrimineras på arbetsmarknaden och vara utsatt för hatbrott i högre grad än personer som kategoriseras som vita. Denna utsatthet gäller också för dem av oss som befinner sig utanför tvåkönsnormen, vilket ofta osynliggörs.
I debatten om jämställdhet är det vanligt att se kvinnor som en homogen grupp utan skillnader. För att kunna skapa jämställdhet för alla kvinnor krävs däremot ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitet handlar om att se hur flera maktstrukturer samverkar och att normer kan bidra till flera kategoriseringar samtidigt. I jämställdhetsarbetet måste därför alla kategorier av kvinnor uppmärksammas. För även om vi vet att kön är en given kategori att utgå från i jämställdhetsarbetet vet vi också att fler kategorier än kön spelar roll. I arbetet för jämställdhet bör en utgångspunkt därmed vara att alltid fokusera på kön, men aldrig bara kön. För det jämställdhetspolitiskamålet om att kvinnor och män ska ha samma makt inkluderar väl alla kvinnor?
Frida Ottosson
Örebro Rättighetscenter
Referenser
Gidlund, L. & Elmqvist, C. (2015). Agera utan att diskriminera en handbok för arbete mot diskriminering. Enskede: SRF.
Jämställ, ”Genussystem”, Tillgänglig: https://www.jamstall.nu/fakta/genussystem/, 2017 (hämtad 2020-02-27)
Jämställdhetsmyndighten, ”Sveriges Jämställdhetspolitik”, Tillgänglig: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik, 2019 (hämtad 2020-02-27).
Länsstyrelsen, ”Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer”, Tillgänglig: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c844027bb9d/1527498040940/Intersektionella%20perspektiv%20p%C3%A5%20v%C3%A5ld%20i%20n%C3%A4ra%20relationer.pdf, 2018 (hämtad 2020-02-27).
Nationella sekretariatet för genusforskning, ”Jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv”, Tillgänglig:https://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2017/11/Sa-gor-du-Jamstalldhetsintegrering-med-intersektionellt-perspektiv.pdf, 2017 (hämtad 2020-02-27).
Regeringskansliet, ”Jämställdhet”, Tillgänglig: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/ 2020 (hämtad 2020-02-27).
Statistiska centralbyrån, ”Jämställdhetsstatistik”, Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/, 2018 (hämtad 2020-03-19).
