I en artikel publicerad igår av Aftonbladet lyftes problematiken med att endast 9 procent av alla Wikipediaförfattare är kvinnor. Att undersöka och belysa varifrån det dagliga informationsflödet kommer är utan tvivel viktigt att ta upp till diskussion, inte minst för att upptäcka den här typen av skeva fördelningar mellan könen. Artikeln behandlar dessutom potentiella lösningar på problemet, exempelvis att en av de intervjuade från Sveriges Kvinnolobby tillsammans med Wikimedia startar upp skrivarstugor just för att skapa mer kvinnlig representation på det nätbaserade uppslagsverket.
Så långt allt väl, men tyvärr valde Aftonbladet att publicera artikeln under delen ”Wendela” som enligt tidningens egen beskrivning har tema ”Familj, relationer och jämställdhet”. Vid en snabb titt på rubriker och innehåll kan det urskiljas att majoriteten av artiklarna handlar om vad den stereotypa heterosexuella kvinnan förväntas intressera sig för och tycka om. Det som är problematiskt med att lägga denna artikel här är att det applicerar en etikett på genusfrågan som lyder ”Kvinnofrågor”. Underrepresentationen av kvinnliga skribenter på Wikipedia (och i samhällets övriga delar) är en viktig nyhet som förtjänar en plats bland de vanliga, samhälleliga nyheterna. För det är just vad det är – en samhällsfråga!
Under samma tema kan en reflektera över Amnestys uttalande om legalisering av sexköp. Kritiken mot Amnesty handlar mycket om att organisationen sagt sig arbeta för kvinnors rättigheter. Åter ett i raden av exempel på könade problem. I somliga fall motbevisar rena fakta dessa kategoriseringar; i exemplet med sexköp kan det vara värt att notera att en rapport av Ungdomsstyrelsen visar att bland ungdomar i åldern 16-25 år är det vanligare att män har sex mot ersättning än kvinnor. Prostitution må vara överrepresenterat bland kvinnor i många andra fall, men poängen här är att belysa snedvridningen av ett problem som en könsstämpel kan bidra till.
Alltifrån att ha makt över agendan och publicera Wikipediaartiklar till att bestämma över sin egen kropp och vem en vill ha sex med borde göras rättvisan att hamna i det allmänna nyhetsflödet och benämnas som frågor som rör samhället i stort. Inget av ovanstående problem är enbart upp till kvinnor att lösa. Jämställdhet är en samhällsfråga, tillika mänsklig rättighet, och artiklar som tar upp ämnet hör i allra högsta grad hemma bland nyheterna som riktas till alla samhällsgrupper.
/Helen Bergman
