Idag, i samband med den internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi, vill Örebro Rättighetscenter belysa några av de hinder för lika rättigheter och möjligheter samt risker för diskriminering av HBTQI-personer som råder inom det svenska utbildningsområdet. 

I diskrimineringslagen finns ett skydd mot diskriminering av HBTQI-personer. Dels genom diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck samt genom diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller inom flertalet samhällsområden varav utbildningsområdet är ett av dem, och i lagens tredje kapitel finns vidare bestämmelser riktade till just utbildningsanordnare och ansvariga inom utbildningsområdet. Dessa bestämmelser kallas för aktiva åtgärder och innebär krav på att målinriktat arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering oavsett diskrimineringsgrund. Det finns med andra ord ett krav på att inom utbildningsområdet arbeta aktivt för att förebygga diskriminering av HBTQI-personer och detta är något som ansvariga måste arbeta med ifall det ska finnas en möjlighet att den utsatthet som HBTQI-personer möter inom utbildningsområdet ska motverkas. 

För att exemplifiera den utsatthet HBTQI-personer möter inom utbildningsområdet så är det inte ovanligt att skolpersonal saknar kunskap om HBTQI-frågor och rättigheter. Ofta finns fina och bra formuleringar i skolors trygghetsplaner, men det är inte alltid de omsätts i praktiken och det saknas inte sällan undersökningar om trygghet kopplat till just könsidentitet och könsuttryck. Vidare är skolmiljön ofta anpassad utefter tvåköns- och heteronormen vilket innebär att det exempelvis kan saknas könsneutrala toaletter och omklädningsrum i byggnaden, att gruppindelningar fördelas utifrån grupperna “pojkar” och “flickor” eller att pronomen används felaktigt.

Undersökningen Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier utförd av Skolverket visar att det är vanligt att utbildare och skolpersonal behandlar elever och studenter olika utifrån vilket kön de uppfattas definiera sig som och det råder även inom utbildningsområdet förväntningar på hur elever och studenter ska bete sig, baserat på vilket kön de har. Diskrimineringsombudsmannen har också med hjälp av statistik över anmälningar om diskriminering uppmärksammat att personer har missgynnats på grund av sin sexuella läggning genom att exempelvis nekas studieplats. Fortsättningsvis är det inte heller ovanligt att HBTQI-personer utsätts för trakasserier av andra elever och studenter. Studien Effekter av heteronormen. En studie om utsatthet för sexuella övergrepp, sexuell gränssättning samt utsatthet för hatbrott bland unga hbt-personer, utförd av RFSL Ungdom, visar också att transpersoner ofta upplever hot, hat och våld i just skolan. Samtidigt står det också klart att skolor inte agerar tillräckligt för att stoppa dessa kränkningar från att inträffa. 

Sammantaget finns flertalet hinder för lika rättigheter och möjligheter samt risker för diskriminering av HBTQI-personer inom utbildningsområdet och utrymmet för HBTQI-personer begränsas alltså av de olika etablerade föreställningarna om kön och sexuell läggning. Detta kan resultera i förödande konsekvenser då elever och studenter riskerar att känna sig otrygga i skolan, drabbas av psykisk ohälsa både vid tidpunkten för kränkningen men också senare i livet och det är också förekommande att en del av oss väljer att dölja vår identitet för att minska risken att utsättas för diskriminering. Inget utav ovanstående ska behöva inträffa, utan vi alla har rätt att inte bli diskriminerade i skolan, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet och könsuttryck. 

För att motverka att diskriminering inträffar är det högst nödvändigt att utbildningsanordnare arbetar med aktiva åtgärder. Arbetet med aktiva åtgärder ska utföras löpande i fyra steg där det första steget syftar till att undersöka risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter. I det andra steget ska orsaker till dessa analyseras och därefter ska åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vidtas innan det utförda arbetet i det fjärde steget sedan ska följas upp samt utvärderas. Vi är i ett stort behov av en förändring och det är därför viktigt att utbildningsanordnare och ansvariga inom utbildningsområdet tar sitt ansvar och arbetar med dessa fyra steg för att motverka diskriminering av HBTQI-personer i skolan. Att HBTQI-personer riskerar att utsättas för diskriminering inom utbildningsområdet är en problematik som med aktiva åtgärder kan förebyggas, så tveka inte på att påbörja det förebyggande arbetet mot diskriminering redan idag!

 

Nathalie Hådell,

Praktikant på Örebro Rättighetscenter.

 

Källhänvisning: 

Ahlin. A., och M. Gäredal (2009). Effekter av heteronormen. En studie om utsatthet för sexuella övergrepp, sexuell gränssättning samt utsatthet för hatbrott bland unga hbt-personer; RFSL Ungdom

Antidiskrimineringsbyrån Uppsala och Malmö mot Diskriminering (2018). PraLin – Praktiskt arbete med lika rättigheter i skolan; JustNu Malmö.

DO. 2020. Förebygg diskrimineringhttps://www.do.se/  (Hämtad 2021-05-07).

DO. 2021. Könsidentitet och könsuttryck som diskrimineringsgrundhttps://www.do.se/ (Hämtad 2021-05-07).

DO. 2021. Sexuell läggning som diskrimineringsgrund; https://www.do.se/ (Hämtad 2021-05-07).

    Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326 (Stockholm)